Rådhuset i Gävle kom till när staden återuppbyggdes
efter en brand 1776. Det ritades av överintendenten C F Adelcrantz,
som också ritat Kina slott vid Drottningholm och Adolf Fredriks
kyrka i Stockholm. Byggnaden som stod klar 1790 har källare,
tre våningar och vind med lanternin med klockspel. Fasaden har
nio fönsteraxlar, bottenvåningen är rusticerad och
resten av huset fick släta väggar, artikulerade med lisener.
Mot Rådhustorget, finsidan, finns balkong och tympanonfält.
Adelcrantz gav fasaden en enkel, nyantik karaktär med liten skuggverkan.
Rådhuset skadades vid den stora stadsbranden, 1869, och vid återställandet fick fasaden kraftigare detaljer och ett rikare skuggspel, helt i samtidens anda. Det har inrymt många olika verksamheter. Kanslier, börs, krog och fängelse, hantverksgillets sollenitetssal, stadsfullmäktiges sammanträdessal, stadsarkitektkontor, domstolar. Innan IBF flyttade in sommaren 1998 tjänade huset som lokal för ett jazzgymnasium. Hyreskontrakt på tio år har upprättats mellan Gävle kommun och brukaren, Uppsala universitet.
Huset har betydande kulturhistoriskt värde och får inte rivas. I detaljplanen från 1995 anges att fasaderna, trapphallen, trapphuset och de två tingssalarna skall bevaras. Antikvarisk kontroll utövas av länsmuseet.
Bostadsforskningsbiblioteket fyller de båda salarna mot Rådhustorget. Praktrummet på tredje våningen är kombinerad tidskriftssal och hörsal, med gästforskarplatser på galleriet i väster. Den rymliga entréhallen på bottenvåningen kan användas för mottagningar och utställningar. Övriga utrymmen är tjänsterum för personal och gästforskare samt ett seminarierum på tredje våningen och ett personalrum i bottenplanet. Det stiliga trapploppet, med vackra detaljer och tänkvärda sentenser, fungerar som kommunikationssystem i dubbel bemärkelse - den som inte tar hissen mellan våningarna använder trapporna. Här finns många möjligheter att mötas och samtala.
|