Varför så olika? Nordisk bostadspolitik i jämförande historiskt ljus
(Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning NOS-HS)

Medarbetare

Bo Bengtsson, Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet
Erling Annaniassen, Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA)
Lotte Jensen, Institut for statskundskab vid Københavns universitet
Hannu Ruonavaara, Sociologiska institutionen vid Åbo universitet
Jón Rúnar Sveinsson, Islands akademi, Reykjavík

Sammanfattning
  
Utgångspunkten för projektet har varit de anmärkningsvärt stora skillnaderna mellan de fem nordiska ländernas bostadspolitik. Visserligen har den moderna bostadspolitiken i samtliga länder varit inriktad på att tillförsäkra även sämre ställda hushåll ett gott boende. De institutionella arrangemangen för att åstadkomma detta skiljer sig dock fundamentalt; de organisationsformer som använts för bostadspolitikens implementering uppvisar så stora skillnader att man kan tala om fem olika bostadsregimer.
     Genom historiska processtudier har utvecklingen av bostadspolitikens institutionella arrangemang rekonstruerats i vart och ett av de fem nordiska länderna, varefter de olika processerna kontrasterats mot varandra. Detta tvåstegsförfarande innebär att ett historiskt och ett komparativt perspektiv förenats i projektet.
     Det teoretiska perspektivet av stigberoende (”path dependence”) kastar ett delvis nytt ljus på de bostadspolitiska processerna i de olika länderna. I samtliga länder finns exempel på hur reformer som uppfattats som radikala systemskiften i själva verket uppvisar tydliga spår av tidigare institutionella förhållanden. Därtill finns belysande exempel, framför allt i Danmark och Sverige, på att ambitiösa reformförsök mött starkt motstånd baserat på att de gällande institutioner uppfattats som effektiva och legitima, samtidigt som aktörer med betydande makt uppfattat dem som värda att försvara.
     Projektets utgångspunkt, de stora skillnaderna mellan de fem bostadsregimerna, bekräftas i allt väsentligt, trots att de fem ländernas bostadsförsörjning har gått igenom samma fyra utvecklingsfaser – en introduktionsfas, en uppbyggnadsfas, en förvaltningsfas och en avvecklingsfas. I de flesta av länderna kan vi konstatera en betydande trögrörlighet i den bostadspolitiska regimen till följd av stigberoendets mekanismer: effektivitet, legitimitet och makt. Ett intressant undantag i det avseendet är Norge, som genomgått ett reellt systemskifte sedan början av 1980 talet. Även här kan vi dock tala om stigberoende i den meningen att tidigare beslut och händelser begränsat det politiska handlingsutrymmet och bidragit till den tidigare regimens successiva nedbrytning.
     Genom aktörsperspektivet och inriktningen på kritiska beslutspunkter har vi kunnat påvisa att bostadspolitiken till stor dels styrs av tämligen odramatiska beslut, något som framträder särskilt tydligt i anslutning till de reformer som politiskt lanserats som systemskiften. Perspektivet av ”svagt”, icke-deterministiskt, stigberoende har givit en ökad förståelse av bostadspolitikens institutionella mekanismer och borde kunna tillämpas på andra länder och andra politikområden.

Viktigaste publikationer

   Bengtsson, Bo (red.), Erling Annaniassen, Lotte Jensen, Hannu Ruonavaara & Jón Rúnar Sveinsson (2006) Varför så olika? Nordisk bostadspolitik i jämförande historiskt ljus, Malmö: Égalité.
   Annaniassen, Erling (2005) ”Relations between co-operative housing associations and social renting in Norway and Sweden in a historical perspective”, paper for ENHR Conference ”Housing in Europe: New Challenges and Innovations in Tomorrow´s Cities”, Reykjavik 29 June–3 July 2005.
   Jensen, Lotte (2005) ”Historiens lange skygge i dansk boligpolitik”, s. 155–196 i Rothstein, Bo & Karsten Ronit (red.) Den politiske forvaltning. Historiske spor i nutidens bureaukrati, København: Forlaget Politiske Studier.
   Ruonavaara, Hannu (2005) ”How Divergent Housing Institutions Evolve: A comparison of Swedish tenant co-operatives and Finnish shareholders’ housing companies”, Housing, Theory and Society 22: 213-236.
   Sveinsson, Jón Rúnar (2004) “The Formation of Urban Homeownership in Iceland”, paper for ENHR Conference ”Housing: Growth and Regeneration”, Cambridge 2–6 July 2004.

Why so Different? Nordic Housing Policy in Comparative Historical Perspectiv

The differences between the housing systems of the five Nordic countries - Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden - are surprisingly large, considering the general similarities and the substantial political co-operation between the countries. The aim of the project is to solve the puzzle of the different Nordic housing regimes by closely studying the historical development of housing policy and provision in the five countries during the 20th Century. The games over critical political decisions are analysed in relation to national trends in the housing market and the housing discourse in order to reconstruct a continuous chain of institutional development for each country.

In a second step, the national historical processes are contrasted to each other. The comparative design should make it possible to give counterfactual relief to the formative decision processes and to the general development of housing provision in the respective countries. Hopefully this will make it possible to explain the paradoxical differences as well as to identify the less obvious common features of the five housing regimes.

The empirical studies are related to theories of contextual rational action, critical junctures and historical institutionalisation. The systematic theory-based reconstruction of the mechanisms behind the diverging paths of development should also provide a basis for a more general theoretical discussion on path dependence and institutionalisation in housing policy and provision.