Previous research

There are three distinguishing objects in my previous research: the suburb; the household structure and single living; the environmental question in late modern society. They are all studied from a theoretical and empirical perspective. Empirically the approach is sociological quantitative and qualitative but also historical. A common feature is furthermore the theme of the city and its everyday life and the role of women in societal change:

A. City planning and the new model for modern life. The neighbourhood unit and its discourses in Sweden 1940-1975 is the basis of this study and is related to the welfare state, family patterns and women emancipation. The societal change is seen in the light of J. Habermas theory of public and private spheres. This conception of post war construction and society done by me and Mats Franzén has won scientific recognition and become an established interpretation among professionals.

B. Single living and household structure in Sweden. The main perspective is the situation of today and from 1960, the period when single living became more frequent. There are historical references to the nineties to better understand the relation between men and women, to be married and not married. The research result emerges from statistical figures, deep interviews and an analyses of level of living in terms of housing, health, social relations, economic situation and so on. Single living has been an issue in public Swedish debate since 1990´s and this have given societal relevance to the research field.

C. Environmental sociology and its applications in urban context. The general theoretical question is the sociological interpretation of environmental problems of today. The studied concepts are risk, sustainable development and ecological modernisation. Theories of U.Beck, A. Giddens, M. Hajer, G.H. von Wright and others are in focus. Empirically the environmental question has been studied in different contexts: 1) A change in Swedish policy from social welfare and housing to sustainable welfare. 2) An evaluation of a city project of sustainability in West Harbour in Malmö. 3) Management of the SBS risk at Swedish schools with Sick Building Syndrome. - In this research I have together with my colleagues conceptualised the relation between nature and society to be able to study new research questions.

Tidigare forskning

Förenklat uttryckt kan min tidigare forskning sägas ha handlat om tre urskiljbara studieobjekt: förorten; hushållsstrukturen och en(sam)boendet; miljöfrågan i senmodern tid. Dessa studeras i ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. Empiriskt är tillvägagångssättet sociologiskt och av både kvantitativ och kvalitativ karaktär men också historiskt. Ytterligare ett gemensamt drag i studiet av de tre företeelserna är det återkommande temat om staden, dess vardagsliv och kvinnans roll i förändringen av samhället.

A Stadsplaneringen och det nya stadsbyggnadsmönstret för det moderna livet. Utgångspunkten i den här studien är grannskapsenheten och dess idémässiga grund i Sverige under perioden 1940-1975. Grannskapsenheten relateras till välfärdsstaten, familjemönstret och kvinnans emancipation. Den samhälleliga omvandlingen tolkas i ljuset av J. Habermas offentlighetsteori. Konceptionen av det efterkrigstida samhällsbyggandet som här framträder i mitt och Mats. Franzéns arbete har senare kommit att få vetenskapligt erkännande och blivit professionellt godtagen.

B. En(sam)boende och hushållsstruktur i Sverige. Detta studium utgår i huvudsak från situationen från 1960 och tills idag, då enboendet blev allt vanligare. Historiska tillbakablickar görs till 1800-talets samhälle för att ge en bättre förståelse för relationen mellan man och kvinna och att vara gift eller ogift. Forskningsresultatet framträder ur statistiska siffror, djupintervjuer och en levnadsnivåanalys i termer av boende, hälsa, sociala relationer, ekonomisk situation osv. Från 1990-talet kom singellivet att bli ett aktuellt ämne i den offentliga debatten och därmed blev den här forskningen högst samhällsrelevant.

C. Miljösociologiska ansatser och det urbana sammanhanget. Den generella teoretiska frågan är här hur dagens miljöproblem ska tolkas inom en sociologisk referensram. De studerade begreppen är risk, hållbar utveckling och ekologisk modernisering. Teorier av bl.a. U.Beck, A. Giddens, M. Hajer och G.H. von Wright fokuseras. Empiriskt har miljöfrågan studerats i olika urbana sammanhang: 1) En förändring av svensk bostads- och välfärdspolitik till en polititik om hållbar utveckling. 2) En utvärdering av byggnadsprojektet för hållbar utveckling i Västra Hamnen i Malmö. 3) Hanteringen av SBS-risken i svenska skolor med sjuka-hus symptom. - I denna forskning har jag tillsammans med mina kollegor sökt finna ett sätt att sociologiskt begripliggöra relationen mellan natur och samhälle för att kunna studera nya forskningsfrågor.