Avslutade projekt, 1991-2003

Grannskapseffekter en studie av segregationens konsekvenser
(3 år, två doktorander; finansiering: SFR/FAS 1999-2003)

Skapandet av svenskglesa bostadsområden: segregations- och nätverksgenererade flyttningar i det urbana Sverige
(1 forskare, 2 doktorander, finansiär FORMAS)

Måste man ha tur? Studier av yngre på bostadsmarknaden i större städer

Under perioden 1991-1994 respektive 1993-96 ledde jag (vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet) två projekt som tog sin utgångspunkt i ifrågasättandet av Sverige som ett homogent land för integrationen av den invandrade befolkningen. En viktig bakgrund till projekten var att riksdagen år 1984 beslutade om en ny strategi för flyktingmottagning ("hela-Sverige-strategin") där ansvaret för introduktionsfasen decentraliserades i både administrativ och geografisk mening (från staten till kommunerna). Bakgrunden till själva reformen var att den flykting- och anhöriginvandring Sverige haft sedan 1970-talet medfört en geografisk koncentration till storstadsregionerna av de nya invandrarna. Förvärrade problem med bristande integration i boende och arbetsliv medförde att många kommunpolitiker i storstadsregionerna ville se en reform som avlastade dessa kommuners som det upplevdes alltför tunga ansvar för landets invandringspolitik.

Det förstnämnda projektet "Integrering och segregering i Sveriges kommuner" (1991-94) finansiär Svenska kommunförbundets forskningsråd) problematiserade dels reformens underliggande tes om att spridningen av nya flyktingar saknade betydelse (alternativt underlättade) för integrationsprocessen, dels riktades ljuset mot de etniska segregationsförloppen i stora och medelstora städer. Två avhandlingar (Irene Molina och Andreas Sandberg) och ett flertal rapporter och artiklar publicerades inom projektets ram. I publikationslistan anges endast Roger Anderssons skrifter, för detta projekt hänvisas till nr. 2, 5, 8.

Det i tiden nästan parallellt genomförda projektet "Invandrarnas rörlighet hela-Sverige-strategins sekundäreffekter i ett socialgeografiskt perspektiv" (finansierat av Riksbankens jubileumsfond 1993-1996) fokuserade dels på den s.k. sekundärmigration som flyktingmottagningsreformen resulterade i (dvs. att flyktingar under eller strax efter introduktionsperiodens 18 månader flyttade vidare till storstäder och vissa regionala centra), dels på frågor kring sambandet mellan social och geografisk rörlighet i ett etniskt perspektiv. Projektet resulterade i en avhandling (Mekonnen Tesfahuney) och flera artiklar. Samband finns också med ett nystartat europeiskt projekt (se punkt under pågående projekt).

Bägge dessa projekt genomfördes med kombinationer av intensiva och extensiva metoder. Expert- och informantintervjuer jämte inköp av stora mängder (longitudinella) registerdata gav projekten deras empiriska bas. De longitudinella datamängderna (avseende bl.a. 300 000 hushåll som följdes under perioden 1980-1993) kom också att ligga till grund för flera analyser av rörlighet och segregation som gjordes åt den Invandrarpolitiska kommittén. I publikationslistan anges endast Roger Anderssons skrifter, för detta projekt hänvisas till nr. 4, 7, 10,11, 17, 24 och 28.

Vid mitten av 1990-talet kom jag att engageras i en EU/COST-aktion med namnet "Transformation of European Cities and Urban Governance" (1995-2000). Deltagarna kom från många länder i Europa (även utanför EU) och särskilt inom arbetsgruppen "Fragmentation, social cohesion and urban governance" har geografer, statsvetare och sociologer haft intensiva diskussioner om de europeiska städernas moderna utveckling. Ofta har diskussionerna kommit att handla om likheter/skillnader inom Europa men ofta också huruvida de Europeiska rambetingelserna på ett avgörande sätt leder till olikartad urban utveckling i Europa jämfört med USA (skillnader i ekonomiernas och välfärdstaternas funktionssätt, i klass- och etnisk sammansättning, i planering, regleringar etc).

Vårt svenska bidrag har dels organiserats utifrån Ingemar Elanders forskningsprogram inom ramen för Byggforskningsrådets satsning "Staden som livsmiljö", dels utifrån ett projekt lett av mig med bas kulturgeografiska institutionen i Uppsala. Det senare, finansierat av HSFR, hette "Tjänstesamhällets urbana geografi" (1997-99) och representerade ett första försök att ingående och komparativt studera ekonomisk-geografisk och social-geografisk förändring i de tre svenska storstadsregionerna. Fokus låg på branschmässig omstrukturering, lokaliseringsförändringar, demografiska och sociala förändringar med inriktning mot polariserings- och segregationsförlopp under det senastehar den djupgående ekonomiska krisen under 1990-talet kommit särskilt i fokus, liksom framväxten av en utpräglad "eth-class"-dimension i arbetslösheten. Huvuddelen av studierna baserades på omfattande longitudinella individdata där alla som bodde och/eller arbetade i storstadsregionerna under perioden 1990-95 ingick och kunde följas från 1990 till 1995. Såväl ev. arbetsplatser som bostäder koordinatsattes och projektet har haft ambitionen att hantera delar av datamängden i ett geografiskt informations- och analyssystem. (Databasens namn är GEOMETRO och har delfinansierats av flera projekt vid IBF och Kulturgeografiska institutionen i Uppsala.) Bland frågeställningar som knyter an till den internationella diskursen på området finns frågor om s.k. mis-match-förlopp, dvs om den urbana tjänsteekonomins sysselsättningsexpansion tenderar att ske på längre avstånd från den arbetslösa befolkningen idag än tidigare. Frågeställningen knyter an till iakttagelser i nordamerikanska städer, där enligt flera bedömare många verksamheters utflyttning från städernas centrala delar till förortslägen lämnat en fattig och arbetslös befolkning i ett innerstadsläge med dålig tillgänglighet till de nya jobben. En iakttagen social mis-match (utbildningsprofilen och andra egenskaper hos arbetslösa stämmer inte med kvalifikationskraven för de nya jobben) har då kommit att överlagras av en bristande geografisk passning. En forskningsrapport, en arbetsrapport samt en artikel finns publicerade men under det kommande året färdigställs en bok som slutlig avrapportering av projektet. I publikationslistan anges endast Roger Anderssons skrifter, för detta projekt hänvisas till nr. 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 31, 34, 37 och 40.

Parallellt med detta projekt startades med direkt stöd av f.d. Inrikesdepartementet forskningsprogrammet "Partnerskap för multietnisk integration" (PfMI; 1997-99), som är en svensk del i ett större europeiskt projekt delfinansierat av UNESCO (berör sammanlagt 18 städer i Europa). Det internationella programmet leds av Steven Vertovec vid Warwick-universitetet. Den svenska delen är ett samarbete mellan sociologiska institutionen i Umeå, kulturgeografiska institutionen i Uppsala samt Tema Invandring/Campus Norrköping vid Linköpings universitet. Doktorander med anknytning till projektet finns dessutom i Växjö. Projektet är inspirerat av det s.k. Metropolisinitiativet (se www.metropolis.org), ett internationellt nätverk startat av Kanadas regering med syfte att föra politiker, tjänstemän och forskare närmare samman för diskussioner av urbana och integrationspolitiska frågor. Det svenska programmet behandlar många aspekter av det statliga och kommunala integrationspolitiska arbetet med gemensamt fokus för alla ingående projekt på fyra stadsdelar i stockholmsregionen (Jordbro i Haninge kommun samt Järvafältets tre stadsdelar i Stockholms stad (Kista, Rinkeby, Tensta)). Ett flertal forskningsrapporter har publicerats och fortsatt finansiering har givits av Storstadsdelegationen och Stockholms stad. Projektet har en egen hemsida på Internet, där projektet beskrivs närmare och publikationsförteckningen uppdateras med jämna mellanrum. I Uppsala har Irene Molina tagit ett särskilt ansvar för PfMI-projektet. Mer information om PfMI finns på http://www.pfmi.org/. I publikationslistan anges endast Roger Anderssons skrifter, för detta projekt hänvisas till nr. 15, 27 och 31.

Det växande Sverige studier av arbetskraftsrekrytering i expansiva verksamheter, branscher och regioner i ett etniskt perspektiv
(3 forskare deltid; finansiär Riksbankens Jubileumsfond)

Om inte det stora nytillskottet av arbetskraft, som Sverige fått genom invandringen under 1980- och 1990-talet, kan integreras framgångsrikt i tillväxtsegmenten av svensk ekonomi torde utsikterna till integration vara närmast obefintliga. Fokus på det växande Sverige, på arbetskraftsrekryteringen i växande verksamheter, branscher och regioner, är forskningsstrategiskt viktigt i en situation där mindre än hälften av stora invandrarkohorter saknar arbetsmarknadsanknytning.

Vår pågående forskning visar att i branscher som krymper sysselsättningsmässigt gör utomnordiska invandrare större sysselsättningsförluster än sverigefödda men i branscher som växt är förhållandet det omvända, dvs den sverigefödda arbetskraften har här en något svagare tillväxt än de utomnordiskt födda. Dessa resultat rörande stockholmsregionen lades i detta projekt till grund för hypotesen att växande företag/verksamheter, branscher och regioner är mer integrationsbenägna än stagnerande och tillbakagående.

Projektet bedrevs i form av tre delprojekt, där delprojekt 1 utnyttjade en existerande databas (Geometro), som för de tre storstadsregionerna täcker alla arbetsställen och samtliga individer i arbetskraften åren 1990-95, för att studera arbetskraftstillskotten i sysselsättningsmässigt expanderande verksamheter inom offentlig och privat sektor (efter ålder, kön, utbildning, etnisk bakgrund, invandringsår). Delprojekt 2 arbetade med ett mer ekonomiskt baserat tillväxtbegrepp och där studerades en kärna av något 1000-tal tillväxtföretag som identifierats av NUTEK. Delprojekt 3 utgjordes av fallstudier av tillväxande offentliga och privata organisationer i de tre storstadsregionerna.

Detta IMER-projekt har stark anknytning till projektet Tjänstesamhällets urbana geografi (se ovan) och som medarbetare fanns prof. Mats Lundmark (numera Örebro univ.) och fil. dr. Brita Hermelin (numera Stockholms univ.). Projektet hade sin bas vid Kulturgeografiska institutionen i Uppsala. För hittills publicerade skrifter, kontakta Brita Hermelin.

Models of good practice in refugee dispersal and concentration
(9 mån; finansiering: EU-kommissionen)
Hemsida: http://ralph.swan.ac.uk/refugeedisp/

Detta EU-finansierade projekt, som initierats av Dr Vaughan Robinson i Swansea, syftade till att sammanställa hittillsvarande forskning och erfarenheter kring flykting-mottagningsprogrammens geografiska dimension. Den svenska "hela-Sverigestrategin" är inte unik om än ovanlig i flera avseenden (institutionellt sett, grad av spridning, antal placerade flyktingar). Projektet bedrevs i ett samarbete mellan forskare i Storbritannien (Vaughan Robinson), Holland (Sako Musterd) och Sverige. Boken "Spreading the 'burden'?" är projektets slutrapport . Mer utförlig information om projektet ges i den engelska versionen av Anderssons projektkatalog samt på projektets hemsida. I publikationsförteckningen hänför sig nr. 30, 45 och 46 till detta projekt.

UGIS
Urban development programmes, urban governance, social inclusion & sustainability
(Denna information finns endast på engelska) Länk till den engelska versionen


RESTATE
Restructuring Large-scale Housing Estates in European Cities:
Good Practices and New Visions for Sustainable Neighbourhoods and Cities
(Denna information finns endast på engelska) Länk till den engelska versionen