HEM / HOME

NY RAPPORT
 

2006 På spaning efter 'hotspots' i norra Sverige - en förstudie av Lena Magnusson och Bengt Turner. Gävle: Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet.

Sammanfattning
I analysen göra en åtskillnad mellan de större städerna framför allt längs Norrlandskusten, vars attraktivitet i första hand förklaras av arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter. De större städerna kan i flera avseenden betecknas som lika framgångsrika som någon mellan- eller sydsvensk stad.

Övriga kommuner har i regel en lägre prisnivå, men också en mer differentierad utveckling. Det är också bland dem som det finns lovande orter eller till och med hotspots. Här finns inte förklaringarna till framgång i första hand på arbetsmarknaden eller i tillgång till utbildning utan här är det snarare fråga om livsstilsval och rekreation.

I analysen poängteras hur hotspots, och potentiella hotspots, också karakteriseras av en demografisk transition - nya grupper av hushåll och individer flyttar in. Kommuner eller kommundelar med ett högt Tobins q i regel kännetecknas av att hushållen har högre inkomster och högre utbildning än i omgivande kommuner. I dessa orter är den demografiska strukturen tämligen konstant över tiden.

Annorlunda förhåller det sig med kommuner eller kommundelar utanför de större städerna. På dessa orter tenderar de inflyttande hushållen att ha ungefär samma inkomst som de redan boende, medan utbildningsnivåerna är avsevärt högre hos inflyttarna. Eftersom hotspots och hotspots i vardande i norra Sverige just utmärks av en större andel inflyttning än andra kommuner eller kommundelar, så är det på dessa orter som den stora demografiska transitionen äger rum. Förenklat kan man uttrycka det som att framgång förutsätter, och bärs upp av, en inflyttning som i grund ändrar de ekonomiska och sociala förutsättningarna för dessa orter. Negativt kan det uttryckas som att positiva förändringar är knappast möjliga att åstadkomma utan en injektion av nya människor.

>>> Läs hela rapporten