Två projekt hemmahörande på IBF har fått pengar från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas)

1. Irene Molina, IBF (projektledare), har – tillsammans med Diana Mulinari, Lunds universitet, Carina Listerborn, Lunds universitet och Juan Velasquez, Stockholms universitet – fått 4 184 000 kronor till projektet Att utforska urbant våld – en studie om rum, makt och social hållbarhet.

Sammanfattning
Kan en hållbar stad uppnås om vi inte gör något åt segregationen och våldet? Projektet grundar sig i dels den brist på samhällsvetenskaplig forskning som talar specifikt om vilka sociala aspekter som påverkar hållbarheten i staden, och dels en aktualisering av problematiken kring våld och kriminalitet i staden under de senaste åren, Vi utgår ifrån att dessa frågor ofta tas upp på problematiska sätt av massmedier och offentliga debattörer. Vissa typer av våld, som mindre kriminalitet blåses upp, samtidigt som andra former inte diskuteras särskilt mycket, som t.ex. rasistiskt eller sexualiserat våld. Ytterligare en bakgrund för projektet är det faktum att forskningen kring social hållbarhet i det globaliserade samhället pekar på bristen av kunskap kring frågor som dessa. De sätt på vilka ojämlikhet och social och etnisk segregation hänger ihop med en ohållbar stadsutveckling förblir outforskade. En av de frågor som ofta dyker upp när det talas om livskvalité i urbana miljöer idag är den hotade trygghetskänslan. Städerna målas ofta upp som växande farliga miljöer där kriminalitet och våld tilltar. I syfte att öka kunskapen kring dessa frågor har vi valt att genom fyra delstudier fokusera på olika aspekter kring uppkomsten av våld, nämligen: 1) en studie om våld med rasistiska förtecken, 2) en studie om våld mot kvinnor, särskilt i offentliga platser, 3) en studie om förekomsten av bränder, särskilt i förorter, och slutligen 4) en studie om symboliska gränser mellan sociala grupper i staden, som t.ex. motsättningen mellan hissandet av svenska flaggor framför tv-parabollantenner. För dessa studier kommer intervjuer med personer som bor i tre olika typer av bostadsområden att genomföras. Dessa områden definierar vi som: a) exkluderade områden, även kallade invandrartäta eller utsatta bostadsområden, b) privilegierade, d.v.s. välmående villaområden, och c) mötesplatser, som köpcentra, torg och gallerior. Samtliga studier kommer att genomföras i städerna Stockholm och Malmö. Vi hoppas kunna svara på frågor som: Vad finns det för relationer mellan segregation och våld i staden? Hur förhåller sig människor till den offentliga debatten om våld i staden? Vilka agerande från individer och grupper bidrar till större social separation och ökade konflikter och våld i staden? Resultaten kommer att publiceras både som vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar.

2. Clarissa Kugelberg, IBF (projektledare), har – tillsammans med Nils Hertting, IBF och Marianne Danielsson, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala – fått 3 574 000 kronor till projektet Funktionella nätverk, politisk jämlikhet och lokala eliter. Om konsten att fördjupa stadens demokrati.

Sammanfattning
Alla pratar om samverkan – om bara myndigheter, företag och organisationer samverkar mer kommer en rad samhällsproblem lösas. Det är en återkommande idé att samhällets styrning blivit allt mer komplext och att det därför krävs en flexibel och lokal mobilisering och att resurser och kompetenser samordnas tvärs formella organisationer, sektorer och andra vertikala ansvarsrelationer. Sådana samverkansformer talar vi om som ”funktionella nätverk”. Inte minst i storstäderna ser vi en framväxt av nätverk av det slaget Ofta i form av mer eller mindre tillfälliga och informella försök och satsningar. Inte sällan är de inriktade mot sociala och ekologiska aspekter av hållbarhet. Problemet är att organisering av ”funktionella nätverk” rimmar dåligt med den representativa demokratins vertikala ansvarskedjor. I dessa ansvarar politiker inför medborgare och tjänstemän inför politiker. Horisontell samverkan i nätverk utmanar dessa vertikala ansvarsstrukturer och försätter politikens traditionella rollinnehavare i besvärliga och motsägelsefulla positioner. Därför är också horisontell samverkan – trots den offentliga retoriken – i praktiken något som är satt på undantag. Utmaningen är att hitta lokala lösningar som kan förena den representativa demokratins vertikala ansvarsutkrävande med en mer direkt (lokal) demokratisk förankring av dessa nätverk. Bara på så vis tror vi att långsiktiga stabila former för arbetet med hållbarhet är möjliga. Projektets mest övergripande syfte är att, utifrån statsvetenskapliga och kulturantropologiska ansatser, bättre förstå och värdera möjligheterna att demokratiskt förankra sådana funktionella nätverk. Hur kan funktionella nätverk i staden beskrivas och bedömas i termer av demokratisk förankring? Hur kan vi förstå de processer genom vilka regler, normer och sociala praktiker utvecklas och reproduceras i nätverken? Kan deltagare i nätverken skapa legitimitet för sitt arbete och ge invånarna inflytande över lokala frågor? Projektet kombinerar kulturantropologins och statsvetenskapens fokus på strategier och institutionalisering. I studien följer vi stabila och breda samverkansprocesser i två städer med avseende på två olika sakfrågor – integration och lokala miljöfrågor – båda betydelsefulla för stadens uthållighet. Vi genomför även en enkätstudie till deltagare i nätverk. Genom ett nordiskt forskningssamarbete får vi också danska erfarenheter att relatera och analysera våra svenska exempel utifrån.