Två projekt hemmahörande på IBF har fått pengar från Vetenskapsrådet och Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande).

1. Roger Andersson (projektledare), har tillsammans med Lena Magnusson Turner, Åsa Bråmå, Zara Bergsten och Emma Holmqvist, fått 3 039 000 kronor, finansierat av Vetenskapsrådet för perioden 2009–2011 till projektet Att skapa socialt blandade bostadsområden – problem och möjligheter.

Sammanfattning
Politiker i Sverige som på andra håll säger att man vill se mer och fler blandade bostadsområden. Frågan kopplas till segregation och medlet för blandning framhålls oftast vara att man vill variera upplåtelseformer och hustyper. Detta ses som lösningen både på ensidighet i existerande bostadsområden och på undvikande av ytterligare segregation vid byggande av nya områden. I två delprojekt bidrar vi till ett förbättrat kunskapsläge för framtida planering. 1) Är det viktigare att planera för social blandning i den stora orten än i den mindre och viktigare i centrala delar än i utkanten? Vi studerar här sambandet mellan bostadsområdens mikrostruktur (sammansättning av hustyper och upplåtelseformer) och den sociala etniska sammansättningen och vi gör detta för skilda ortstyper. Metod: registerbaserade, kvantitativa analyser, geografiska informationssystem, multivariata metoder. 2) Vi studerar försök att i befintliga bostadsområden förändra bebyggelse- och social struktur. Två strategier motiverar särskilda forskningsinsatser. a) Försök att bygga flerfamiljshus och hyresrättslägenheter i existerande egnahemsområden, och försök att komplettera flerfamiljshus- och hyresrättsdominerade områden med inslag av egnahem och bostadsrätter. b) Utförsäljning av hyresrätter och ombildning till bostadsrätter (särskilt i utsatta områden). Vi väljer här ett mindre antal fall där dokumentstudier, surveymetoder och longitudinella individbaserade registerdata används.

2. Lena Magnusson Turner (projektledare), har tillsammans med Eva Andersson fått 955 000 kronor, finansierat av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) för perioden 2009–2010 till projektet På jakt efter hotspots. Den svenska landsbygdens ojämna urbanisering.

Sammanfattning
Skillnaderna mellan landsbygd och stad minskar. Landsbygden urbaniseras, vilket bidragit till utflyttning från städerna. Det är ingen omfattande flyttning utan marginell och bland vissa grupper. Flera förklaringar har getts till att landsbygdens urbaniseras men inga som till fullo förklarar denna förändringsprocess. Det är en process som ofta sker i interaktion med förändringar i stadsbygden. En angelägen fråga är därför vilken betydelse obalanser på bostadsmarknaden i städer har för landsbygdens urbanisering. Denna studie handlar om landsbygdens urbanisering och hur den kan förstås och förklaras utifrån förhållanden på bostadsmarknaden. Ansatsen fokuserar på interaktionen mellan urbana och rurala marknader. Här är hotspot ett centralt begrepp. Syftet är att undersöka förekomsten av hotspots i norra Sverige. Hotspots är platser i natursköna och lantliga lägen, vars tillkomst inleds med utflyttning och sjunkande priser på bostäder och som på ett till synes oväntat sätt omvandlas till en attraktivt hotspot.

Finns det då hotspots i Norrland? Vilka förklaringar finns till hotspots? Vilken stabilitet finns i utvecklingen av hotspots? För att besvaa frågorna används den longitudinella (1990-2006) databasen Geosweden och intervjuer. Centralt är platsers fysiska och socioekonomiska omvandling samt prisutvecklingen på småhus. Det metodologiska angreppssättet är flernivåanalys. Resultatet ger kunskap om dynamiken på bostadsmarknaden på en geografisk nivå där människor framlever sin vardag.