Stadsmiljö, bostad och vardagsliv i Stockholm

2010 Stadsmiljö, bostad och vardagsliv i Stockholm av Helen Ekstam och Eva Sandstedt. Rapport 2010:16. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län samt en teknisk rapport utförd av Statistiska centralbyrån: Frågor om ditt boende och vardagsliv. Enkätundersökning 2007. Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Sammanfattning
Övergripande slutsatser
En majoritet av de boende är nöjda med sin bostadssituation och stadsmiljö. De som upplever att de kunnat välja sin bostad och boendemiljö är de som är mest nöjda. De minst nöjda finns främst bland hyresrättsinnehavare och utomeuropeiskt födda, vilka upplever att de har haft sämre möjligheter att själva bestämma hur de ska bo.

Boende i olika stadsmiljöer
Undersökningen omfattar fyra olika stadsmiljöer; innerstadens stenstad, blandad bebyggelse, centrumbebyggelse samt småhus. I kvartersstaden upplevs stadsmiljön som mycket god med utmärkta kommunikationsmöjligheter. Det problem som återkommer här är bostadens fysiska utformning vilket tycks påverka hushållsarbetet negativt och möjligheten att få vardagen att fungera.

I den blandade bostadsmiljön upplevs grannkontakten mer positivt än bland de kvartersboende. Här uppträder dock tydliga skillnader mellan äganderätts- och hyresrättsinnehavare då de förra trivs bättre och är mer nöjda med sin bostad. Kring de små- och storskaliga centrummiljöerna är trivseln god även om de boende kring de småskaliga centrumen är missnöjda med kommunikationerna.

Kring den mellanstora centrummiljön upplever en stor andel av de boende att bostaden inte motsvarar de behov de har. Trångboddhet, dålig planering och hög månadskostnad är exempel på vanligt förekommande brister. Dessutom upplever en stor del av de svarande otrygghet, låg tillit till grannar och brist på mötesplatser.

I småhusmiljön råder en mer positiv syn på boendet och en känsla av att själv kunna påverka detta. Trivseln är god liksom kontakten med grannarna. Sämre ställt är det med kollektivtrafiken som inte upplevs fungera på ett tillfredsställande sätt.

Hushåll
Upplevelsen av bostaden och bomiljön hänger också samman med i vilken hushållstyp den svarande bor i.

Störst trivsel uttrycker personer som lever i hushåll där man lever med partner utan barn, och en stor andel i den gruppen är i åldern 55–74 år. Även de enboende kvinnorna tillhör de som uttrycker störst trivsel. Bland de mer missnöjda med boendet finner vi män som inte bor på traditionellt sätt. Dessutom återfinns här ensamstående mammor med barn. De upplever att bostaden är ofunktionell och är alltför dyr. De upplever också att de inte kunnat välja sitt boende utan fått ta vad som funnits. Mammorna upplever sina resvägar som alltför långa och de skulle vilja flytta om de kunde.

Äldres boende
I undersökningen av de äldre (65 år och äldre) visar det sig att de i högre grad är nöjda med sitt boende och sin boendemiljö jämfört med yngre. Enboendet är lika vanligt som parhushåll bland de äldre. En relativt stor grupp äldre lever i seniorbostäder, kollektivhusboende eller i
kollektivhushåll jämfört med siffror för hela landet. Uppgifter tyder på att kollektiva boendeformer är något vanligare bland äldre utlandsfödda jämfört med svenskfödda. Hälften av de enboende äldre männen bor i innerstaden medan en tredjedel av de enboende kvinnorna bor där. Fyra gånger fler svenskfödda bor i innerstaden jämfört med de utlandsfödda medan de utlandsfödda i större utsträckning bor kring det mellanstora centrumområdet, där invånarna inte trivs lika bra som i övriga områden.

Deltagandet i stadsmiljöfrågor
Aktivt deltagande i stadsplanefrågor är sällsynt bland de tillfrågade, även om de svarande håller sig informerade om vad som är på gång i staden. Männen uppger i högre utsträckning att de engagerar sig i den översiktliga planeringen medan det inte finns några skillnader i engagemanget i närmiljön mellan männen och kvinnorna. I områden med lägre inkomster använder invånarna främst kollektiva påverkansmetoder såsom deltagande på samrådsmöten samt föreningsengagemang.  I områden med en högre andel bostadsrättsinnehavare tar man oftare till individuella strategier som att kontakta politiker och planerare.