Den svenska välfärdsstatens legitimitet

Finansiär: Forte
Projektperiod:

Vad kan medborgarna om socialförsäkringarna? Påverkar kunskaperna synen på nivåerna i dem? I projektet Den svenska välfärdsstatens legitimitet studerar Anders Lindbom, professor i statskunskap, medborgarnas kunskaper på om välfärdspolitiken och deras reaktioner på förändringar i välfärdssystemen.

Att höga ersättningsnivåer i socialförsäkringarna förklarar att medelklassen stödjer välfärds­staten är inte bara en vedertagen sanning i välfärdslitteraturen, utan också i den svenska politiska debatten. Men fastän ersättningsnivåerna i viktiga svenska socialförsäkringar trendmässigt har sjunkit i 20-25 år är det en sjunkande andel av befolkningen som vill minska den offentliga sektorn.

Omfördelningsparadoxen antar att sjunkande ersättningsnivåer leder till en ond spiral av nedskärningar och sjunkande stöd. Inom opinions­forskningen finns dock resultat som tyder på att reaktionerna istället tenderar att vara termostatiska: sjunkande ersättningsnivåer leder till att allt fler vill höja nivåerna igen. Det här projektet undersöker empiriska och teoretiska skäl att utveckla omfördelnings­paradoxen.

Projektet fokuserar särskilt på:

1) Medborgarnas kunskaper om välfärdspolitiken. Om medborgarna inte känner till att ersättningsnivåerna sjunker reagerar de inte.

2) Medborgarnas reaktioner på förändringar.

I förhållande till den ursprungliga omfördelningsparadoxen breddar vi också analyserna genom att ta upp de av arbetsmarknadens parter organiserade kompletterande försäkringarna samt vård, skola och omsorg.

Projektets design är både longitudinell och tvärsnittsbaserad. SOM-data ger oss långa tidsserier (upp till 30 år) på viktiga variabler. De innehåller också en stor mängd bakgrunds­faktorer, som subjektiv klasstillhörighet, som kan användas för att dra slutsatser om hur dynamiken mellan policy och opinion ser ut i olika grupper. Dessa analyser kompletteras med experimentella tekniker där svarspersonerna delas in i grupper som får svara på samma frågor men får ta del av olika bakgrundsinformation. Vår förstudie tyder till exempel på att stödet för att höja taket i a-kassan är större bland de som ges information om taket än bland de som inte får tillgång till informationen.

Forskare

Publikationer