Jämlika arbetsplatser

En studie av vad som befrämjar jämlikhet mellan kvinnliga och manliga anställa och mellan anställda från olika delar av världen 

(Forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet, Dnr 2010-1499)

Bakgrund till projektet

Både svensk och internationell forskning visar att kvinnor (jämfört med män) respektive personer med utländsk bakgrund (jämfört med majoritetsbefolkningen) riskerar få lägre lön för samma eller likvärdiga jobb och har sämre möjligheter till avancemang, givet samma formella meriter. Denna ojämlikhet förklaras på olika sätt i litteraturen. En faktor som intresserat oss speciellt i detta projekt är de resurser som individer har i sina sociala nätverk (socialt kapital) på arbetsplatserna – vem som är vän med vem och hur relationerna mellan medarbetare och med chefer ser ut. Arbetsplatsspecifikt socialt kapital har stor betydelse för en anställds möjligheter på en arbetsplats.

Undersökningen

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om olika typer av ojämlikhet på svenska arbetsplatser och vad som gynnar jämlikhet mellan kvinnliga och manliga anställda och mellan anställda från olika delar av världen. Projektet utgår från att ojämlikhet i arbetslivet är ett problem och att jämlikhet är att föredra. Vi har genomfört en studie på ett antal äldreboenden i en större svensk kommun. Metoderna har varit en telefonenkät, enskilda intervjuer med undersköterskor, vårdbiträden och deras chefer samt deltagande observation.

Resultat

Vi fann både jämlikhet och ojämlikhet av olika slag på arbetsplatserna. Vi hittade ingen större ojämlikhet mellan kvinnor och män i denna kvinnodominerade bransch. Däremot fann vi en informell horisontell och intern arbetsdelning grundad på sociokulturella föreställningar om manligt och kvinnligt arbete. 

Ett annat viktigt resultat är att anställda födda i Afrika, Asien och Latinamerika – personer som löper speciellt stor risk att rasifieras (behandlas som annorlunda och sämre utifrån vissa föreställningar) – missgynnades på flera sätt. Dessa anställda tjänade mindre än svenskfödda i förhållande till sina meriter och hade lägre yrkesstatus än övriga. De hade lägre tilltro till att kunna påverka sina arbetsplatser än infödda anställda. De ingick också i nätverk med sämre resurser än infödda anställda. Invandrade undersköterskor och vårdbiträden, framför allt mörkhyade, utsattes också för rasism och fientlighet från vissa boende, ibland även från deras anhöriga. Vidare uppfattade anställda från Afrika, Asien och Latinamerika sina relationer med chefer och arbetsledare som sämre än vad övriga anställda gjorde. Våra intervjuer och den deltagande observationen gav exempel på hur chefer och arbetsledare kunde behandla vissa anställda på ett diskriminerande sätt.

Vi har funnit delförklaringar till dessa mönster där innehavet av socialt kapital på arbetsplatsen är en viktig faktor. Bristen på socialt kapital hos vissa anställda är kopplad till sociala relationer där diskriminering förekommer.

Vi forskar vidare

Utifrån dessa resultat forskar vi nu vidare för att bättre förstå hur ojämlikheter uppstår och hur de kan motverkas. Vi arbetar bland annat med begreppet ojämlikhetsregim utvecklat av forskaren Joan Acker. Ojämlikhetsregimer är löst sammankopplade praktiker, processor, handlingar och meningar som skapar och upprätthåller klass-, genus- och ”ras”-ojämlikhet inom arbetsorganisationer. De tenderar att vara flytande och föränderliga. Ojämlikhetsregimer studeras på arbetsplatser men är kopplade till ojämlikheten i det omgivande samhället, till politik, historia och kultur. Olika organisationer och organisationsdelar utvecklar olika praktiker och tolkningar. 

Samarbete med det omgivande samhället 

Vi samarbetar aktivt med det omgivande samhället i vår forskning. Ofta är en förutsättning för forskning av detta slag ett stöd från arbetsplatser. Vi menar att resultaten från studien kan utgöra bakgrundskunskap och konkret inspiration för de som vill utveckla mer jämlika arbetsplatser. Därför har vi bl.a. tagit fram en kort populärvetenskaplig rapport kring våra resultat som fritt kan laddas ned (se 2017b nedan). I mån av tid står vi även till förfogande med presentation av våra forskningsresultat och diskussioner kring hur de kan användas för att utveckla mer jämlika arbetsplatser.

Publikationer från projektet

Debattartikel i Sydsvenskan 13 oktober 2018

Behtoui, A., Boréus, K., Neergaard, A., Yazdanpanah, S. (2017b). Att verka för jämlika arbetsplatser. En studie av jämlikhet och ojämlikhet mellan anställda i äldrevården. [Populärvetenskaplig projektrapport. Kan laddas ner här]

Behtoui, A., Boréus, K., Neergaard, A., Yazdanpanah, S. (2017a). ”Speaking up, leaving or keeping silent: Racialized employees in the Swedish elderly care sector”, Work, Employment and Society, 31(6): 954-971.

Behtoui, A., Boréus, K., Neergaard, A., Yazdanpanah, S. (2016). “Motstånd – valet mellan protest, sorti och tystnad för invandrade och infödda anställda i äldrevården”. I Holmqvist, Margaretha (red.) Makt och inflytande i arbetslivet. Stockholm: Premiss förlag. [Populärvetenskapligt antologikapitel]

Planerade publikationer

Vi arbetar med ytterligare ett par artiklar baserade på våra forskningsresultat samt med en antologi med bidrag från många olika forskare som studerat ojämlikhet och jämlikhet på arbetsplatser. 

Forskargrupp

Kristina Boréus (projektledare) IBF, Uppsala universitet.

Alireza Behtoui, sociologi, Södertörns högskola.

Anders Neergaard, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings universitet.

Soheyla Yazdanpanah, genusvetenskap, Södertörns högskola.