Livsstilar på svenska gårdar – tradition och förändring

Finansiär: Delfinansieras av Vetenskapsrådet
Projektperiod:

Traditionellt går herrgårdar och andra lantegendomar i arv genom generationer. Enligt den gamla seden vet ”alla” vem godsherren är och denne tar också hand om sina anställda. Men mönstren och formerna har förändrats och godsägarens traditionsbundna liv håller på att förändras. I projektet Livsstilar på svenska gårdar tradition och förändring studerar Tora Holmberg, professor i sociologi, hur samhällets utveckling har påverkat livet på några av Sveriges största lantegendomar.

I en tid av individualisering och kulturell friställdhet, är det inte längre självklart att lägga ner både kropp och själ i arbetet med att behålla en gård inom familjen för traditionens skull. Det kostar mycket tid och pengar att bruka stora gårdar, och barnen kan idag välja andra vägar och prioriterar kanske andra framtider än lantlivet. För att hålla igång en stor gård krävs ofta nya lösningar och verksamheter. Vad är det då som lockar med en stor fastighet som ska skötas, vars alla hus ska värmas och städas, vars djur ska skötas och vars skog och mark ska brukas? Vad är det med gården som drar? Och hur får man ihop det?

Inom den samhällsvetenskapliga bostadsforskningen är det ofta frågor om bostadspolitik, boendeyta, attraktivitet, prissättning, och sociala problem som trångboddhet och bostadsbrist i urbana sammanhang som belyses. Men även mer kulturella dimensioner av boendet undersöks, ”hemmet” som pågående projekt undersöks då med kvalitativa mått. Genom handlingar och materiella objekt skapar vi det vi kallar för hem, något som ofta syftar på tillhörighet, känslor av sammanhang, trygghet och familjerelationer, men också en avgränsning utåt. Syftet med studien är att beskriva och analysera hemgörande med fokus på lantegendomar, och därigenom bidra till utvidgningar och omformuleringar av sociologisk bostadsforskning: Hur används herrgårdarna och bruken idag, av vem och för vilka verksamheter och hur dras gränser mellan arbete/verksamhet och hem? Hur kommer genus och social bakgrund in i bilden? Hur hanteras multipla boenden? Och hur skapas ”hemmet” i skärningspunkten mellan gamla traditioner och nya praktiker?

Genom en etnografisk ansats, intervjuer med herrgårdsägare och deras familjer, samt populärkulturellt material, skapar projektet en fördjupad analys av livsstilar på svenska gårdar. Detta kan i sin tur skapa förståelse för bredare samhällsförändringar och bidra till kunskap bortom ett fokus på sociala problem, och bortom den urbana miljön.