Skolvalsreformernas genomförande och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala rörlighet

Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektperiod: 2014-01-01 – 2018-12-31

Skolvalsreformen infördes 1992 och innebar en stor förändring för elever och deras föräldrar. På kort tid gick det svenska skolsystemet från att ha varit ett av de mest enhetliga skolsystemen i världen till att bli ett av de mest avreglerade. Vilka effekter har avregleringen fått? Hur påverkar valet av skola elevernas framtida utbildnings – och yrkeskarriär?

Studien "Skolvalsreformernas genomförande och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala rörlighet" är ett samarbetsprojekt mellan forskare vid IBF och Linköpings universitet. Forskarna studerar tre mellansvenska städer under perioden -------- för att se vilka konsekvenser skolvalsreformen har fått 20 år efter att den infördes.

Projektbeskrivning

Det svenska skolsystemet har på kort tid gått från att ha varit ett av de mest offentligt dominerande och enhetliga skolsystemen i världen till ett av de mest avreglerade (Dovemark 2004, Blomqvist & Rothstein 2000, Ahlin & Mörk 2005). Ett av leden i denna avreglering var valfrihetsreformen som genomfördes i början av 1990-talet och som innebar att elever (i stort sett) fritt kunde välja vilken skola man ville gå i. Skolvalet framställs om en viktig investering inför den framtida karriären, samtidigt som det inte är möjligt att ställa sig utanför valsituationen och de konsekvenser som den medför (Dahlstedt 2007). Det har nu gått 20 år sedan denna reform genomfördes och fortfarande vet vi förhållandevis lite om varför och hur många elever som utnyttjar möjligheten att fritt välja skola samt hur möjligheten att välja skola påverkar elevers framtida utbildnings- och arbetsmarknadskarriärer. Det är först nu som det statistiskt går att börja undersöka hur elevers val av skola har påverkat framtida karriärer då individer som gick i skolan under 1990-talet och i början på 2000-talet har börjat etablera sig på arbetsmarknaden. Detta projekt blir en viktig del i att till fullo försöka förstå hur valfriheten i skolsystemet påverkar elevers framtida karriärer.

Det finns en tendens att betrakta skolvalen och skolvalens effekter som enbart ett storstadsproblem, och befintliga studier i Sverige har främst berört utvecklingen storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö (jmf., Andersson 2001, Skawonius 2005, Bunar 2001 & 2009, Kallstenius 2007, 2010, 2011). Förutom en generell analys av skolvalens effekter på individers karriärvägar gör vi därför fallstudier i de tre mellanstora städer.                 

Studiens syfte är att analysera innebörden av skolvalsreformerna, skolvalen och dess långsiktiga konsekvenser för individers sociala mobilitet generellt i Sverige och särskilt i de tre mindre städerna. Vi kombinerar observation, gruppintervjuer och enskilda intervjuer, dokumentanalys och statistiska metoder.  Dels undersöker vi den politiska kontexten och översättningen av skolvalsreformerna på lokal nivå, dels avser vi studera de långsiktiga konsekvenser för individers möjligheter till social mobilitet. Detta innebär att vi undersöker konsekvenserna i form av i) politiska förhållningssätt till skola och likvärdighet, ii) hur valmöjligheterna förändrades och hur valmöjligheterna och valsituationen upplevs, och iii) långsiktiga effekter på individnivå. Vi kommer att undersöka om skolvalsreformen ledde till ökade valmöjligheter, och vilken effekt det i sådana fall har gett på individers sociala mobilitet.

Frågeställningar

  • Skolvalsreformens innebörd, nationellt och dess implementering i tre mellanstora städer.
  • Hur påverkar elevers val av skola individens sociala mobilitet?
  • Hur upplever eleven möjligheten att välja skola och hur upplevs valet av skola påverka framtida utbildnings – och yrkeskarriär?
     

Forskare

Susanne Urban (projektledare), docent i sociologi, IBF, Uppsala universitet
Anders Trumberg, fil dr i kulturgeografi, IBF,  Uppsala universitet
Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, Linköpings universitet
Martin Harling, doktorand i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet
Viktor Vesterberg, fil dr i etnicitet, socialt arbete, Linköpings universitet

Publikationer och konferenspresentationer

Trumberg, Anders  (2015) Att möjliggöra för blandning  -Exempel på kontrollerat skolval och åtgärder mot skolsegregation inom OECD. Förkortad version. Rapport till Skolkommissionen.

Harling, Martin & Magnus Dahlstedt (2016) The Future in a Goodie-Bag: An actual school-market investigation. AERA Annual Meeting - "Public Scholarship to Educate Diverse Democracies", Washington, D.C., USA, April 8-12, 2016

Harling, Martin & Magnus Dahlstedt (2016) Sälja, välja, svälja. En analys av skolval, marknadisering och gymnasiemässans logiker, Utbildning och demokrati.