Om programmet

Bostadsforskningsprogrammet syftar till att samla forskning som i ett nationellt och internationellt perspektiv studerar de genomgripande förändringarna i svensk bostadspolitik som skett under de senaste decennierna, och vilka effekter de får för boendets olika aspekter liksom för den enskildes levnadsvillkor. Ämnen som bostadsmarknad och bostadspolitik, integration och segregation, boendekostnader och finansiell stabilitet, hållbarhet och hälsa i boende och stadsmiljö, är centrala.

Sedan 1980-talet har bostadsmarknaden påverkats av dramatiska förändringar – på lokal, regional, nationell och internationell nivå. I den svenska bostadspolitiken har spelreglerna i grunden förändrats, från ett statligt reglerat, ekonomiskt generöst och generellt välfärdssystem till en mer decentraliserad, individualiserad och marknadsorienterad ordning. Hörnstenarna i det gamla systemet – gällande lån, skatt och subventioner – har i och med avregleringarna tagits bort eller kraftigt kringskurits. Under de senaste åren har de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen och parterna på hyresmarknaden fått ett helt nytt regelsystem att förhålla sig till; allmännyttan ska numera (även) agera som vinstdrivande företag. Trots att den nya situationen innebär att många av de tidigare verktygen för att förvalta och kontrollera bostadssektorn inte längre är tillgängliga. har kommunerna fortfarande ansvar för att se till att bostadsefterfrågan blir tillgodosedd och att hantera de sociala, ekonomiska, finansiella och juridiska effekter som bostadsmarknaden ger upphov till.

Under samma period som grundelementen i bostadspolitiken har förändrats har Sverige sett dramatiska förändringar i demografin; trots en stor invandring av unga hushåll har vi en åldrande befolkning. Därtill är bostadsmarknaden i Sverige polariserad; stor skillnad råder mellan tillväxtregioner med en kraftig inflyttning och ett stort underskott av bostäder, å ena sidan, och regioner med ett vikande befolkningsantal och med ett överskott av bostäder, å den andra. Dessa helt skilda grundförutsättningar för planering och bostadsbyggande ställer kommunerna inför en rad olika problem, och den övergripande bostadspolitikens effekter på det lokala planet varierar. Tillväxtregioner tampas med problem som segregation, exkludering och höga boendekostnader samt en för liten bostadsproduktion som inte heller tillgodoser bostadsbehoven hos hushåll med begränsade resurser. I överskottsregionerna återfinns även andra problem; dels omfattande vakanser, vilket hotar kommunernas och bostadsföretagens ekonomi, dels bristande omsättning på bostadsmarknaden, vilket försvårar kommunernas möjligheter att vända den negativa utvecklingen som en avfolkning innebär. En attraktiv bostadsmarknad kan potentiellt locka till sig både människor och företag. Mot den här bakgrunden finns ett stort behov av att studera betydelsen av den bostadspolitiska omläggningen för såväl stat, individ som samhälle.