Att skapa socialt blandade bostadsområden - problem och möjligheter

I Sverige har politiker, liksom i många andra länder, ansett att det bör skaps fler "blandade bostadsområden". Med detta avses bostadsområden med en blandning av olika typer av bostäder, såsom en variation av upplåtelseformer och hustyper. Blandning har bland annat setts som ett medel att minska segregationen både i nya och befintliga bostadsområden. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka de bakomliggande antagandena till denna målsättning, dess implementering och effekter. Forskningsprojektet består av två delprojekt vilka sammantaget ska bidra till att förbättra kunskapsläget för framtida stads- och bostadsplanering.

Delprojekt 1.
I detta delprojekt analyseras sambandet mellan bostadsområdens mikrostruktur (sammansättning av hustyper och upplåtelseformer) och den sociala och etniska sammansättningen, samt vilken betydelse skilda ortstyper har för relationen mellan bostadsområdets bostads- och befolkningssammansättning.
Forskningsfrågor: Vilken betydelse har ortens storlek för målsättningen om ett blandat boende? Är det viktigare att planera för social blandning i de större orterna än i de mindre? Har bostadsområdets läge i staden/kommunen betydelse, är det viktigare i de centrala delarna än i utkanten?
Metod: kvantitativa multivariata analyser av registerdata samt GIS-analyser.

Delprojekt 2.
Fokus i detta delprojekt är att analysera kommunernas försökt till att förändra befintliga bostadsområdens bebyggelse- och sociala struktur. Det är främst två olika strategier som studeras:
a) Kompletteringsbyggelse, en komplettering av andra boendeformer än den/de dominerande i befintliga bostadsområden, exempelvis bostadsrätter och hyresrättslägenheter i existerande egnahemsområden, eller egnahem i flerfamiljshusområden som domineras av hyresrätter.
b) Utförsäljning av hyresrätter och ombildning till bostadsrätter (särskilt i utsatta områden). Forskningsfrågor: I vilken utsträckning omsätts målsättningen i praktiken? Har svenska städer fått en mer blandad bostads- och befolkningsstruktur? Finns det skillnader mellan kommuner, dels i hur de ser på målsättningen och hur målsättningen implementeras? Hur påverkar strategierna de som redan bor i området? Hur upplever de förändringarna i deras bostadsområde?
Metod: Ett mindre antal fallstudier, vilka baseras på dokumentstudier, surveymetoder och kvantitativa analyser av longitudinella registerdata.

Båda delprojekten utnyttjar databasen Geosweden, en longitudinell databas som konstruerats av Statistiska centralbyrån för forskning som rör bostads- och urbanfrågor. Databasen innehåller longitudinella socioekonomiska-, demografiska- och fastighetsdata.

Deltagande forskare är:
Roger Andersson, IBF
Emma Holmqvist, IBF
Zara Bergsten, IBF 

Forskare

Roger Anderson
Professor i kulturgeografi
roger.andersson@ibf.uu.se

Zara Bergsten
Forskare i kulturgeografi
zara.bergsten@ibf.uu.se