Mångvetenskaplig forskning

En nationlekonomisk studie har studerat hur Danmarks skärpta regler för familjeåterförening 2002 fick danska medborgare som ville förenas med en partner från ett land utanför EU att istället bosätta sig i Sverige.

Är varierade upplåtelseformer i nyproduktion ett bra sätt för att minska segregationen? I en ny studie undersöks hur blandade upplåtelseformer påverkar bostadsområdets socioekonomiska sammansättning.

Kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att påverka flyktingmottagandet. Vissa ger flyktingar permanenta bostadskontrakt, medan andra endast ger tillfälliga kontrakt som försvårar för flyktingar att bosätta sig i kommunen på lång sikt.

Synen på hyressättningen utgör en ideologisk skiljelinje i svensk politik. Vad är bakgrunden till det nuvarande systemet och vad skulle marknadshyror i nyproduktionen innebära i praktiken? Rapporten "Marknadsmakt och besittningsskydd" ger en bred översikt över hyrespolitiken.

Genom citysamverkan går fastighetsägare, handlare och kommuner ihop för att uteckla stadsrummet och göra det mer attraktivt. IBF-forskare pekar på hur olika strategier för att ”avpolitisera” processerna tycks vara avgörande för att genomföra förändringar som kan uppfattas som kontroversiella.

Tvister om hyresnivån mellan hyresvärdar och hyresgäster avgörs i hyresnämnden – en opartisk instans som ligger under Sveriges domstolar. IBF:s forskare i sociologi Dominika Polanska har undersökt vad som händer när hyresgäster överklagar hyreshöjningar som följer av omfattande renoveringar.

IBF:s kulturgeografer har använt sig av mobiltelefoners positionsbestämningar gentemot mobilmaster för att ta reda på hur människor förflyttar sig i två medelstora svenska regioner, Falun-Borlänge och Gävle-Sandviken, och konstaterar att rörlighetsmönstren är starkt segregerade.

Moskvas första moderna lägenhetskomplex skulle underlätta vardagslivet för industriarbetarna och jämna ut klasskillnaderna i det kommunistiska Sovjetunionen. En ny avhandling handlar om hur bostäderna används idag och den historiska utvecklingen av de hundra år gamla husen, som nyligen klarade sig undan rivning.

Under 1990-talets bankkris genomfördes en rad bostadspolitiska reformer, som syftade till att förändra bostadssystemet mot ett mer marknadsbaserat system. Vad många inte känner till är att flera av dessa processer inleddes redan på 1970- och 80-talen.

I den nyutkomna boken Migrants and Natives – ’Them’ and ’Us’ studerar Kristina Boréus, professor i statskunskap vid IBF, hur politikers retorik i frågan om invandring och flyktingpolitik har förändrats över tid.

Sedan 1990-talet har inkomstojämlikheten och den inkomstrelaterade boende-segregationen ökat kraftigt i svenska kommuner. Ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Istället verkar utbildningsnivå vara den faktor som påverkar boendesegregationen mest.

Bostadsområdena Västra hamnen i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm lyfts ofta fram som två av Sveriges mest hållbara bostadsområden, men stämmer det verkligen? I en ny artikel utmanar forskarna Ståle Holgersen och Anna Hult synen på hållbara städer.

Forskningsprogrammet Urban Lab fortsätter att växa. Idag har Urban Lab 36 svenska och internationella forskare knutna till sig och Uppsala kommun har beslutat att fortsätta stödja forskningen ekonomiskt. Forskarnas regelbundna möten med kommunens tjänstemän har också haft positiv inverkan på forskningen

I en ny forskningsartikel analyserar Andreas Alm Fjellborg, postdoktor i kulturgeografi vid IBF, tillsammans med Håkan Forsberg, pendling mellan hem och förskola för samtliga barn i Storstockholm under 2017. Analysen syftar till att förstå hur föräldrars val av förskola påverkar graden av segregation i förskolan.

Genom att göra en fallstudie av Uppsala undersöker Martin Söderhäll, postdoktor i ekonomisk historia vid IBF, tillsammans med Jakob Molinder, hur industrialisering och urbanisering påverkade markanvändning och bosättningsmönster i städer på 1800-talet.