
Mångvetenskaplig forskning
IBF forskar om boendet, bostäder och staden i vid bemärkelse. Ämnesmässigt har IBF en tyngdpunkt i kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap, men vi har också forskare inom ekonomisk historia och psykologi.
Forskningsnyheter

Kunskapsöversikt om den svenska hyrespolitiken
Synen på hyressättningen utgör en ideologisk skiljelinje i svensk politik. Vad är bakgrunden till det nuvarande systemet och vad skulle marknadshyror i nyproduktionen innebära i praktiken? Rapporten "Marknadsmakt och besittningsskydd" ger en bred översikt över hyrespolitiken.

Avpolitisering viktigt inslag i citysamverkan
Genom citysamverkan går fastighetsägare, handlare och kommuner ihop för att uteckla stadsrummet och göra det mer attraktivt. IBF-forskare pekar på hur olika strategier för att ”avpolitisera” processerna tycks vara avgörande för att genomföra förändringar som kan uppfattas som kontroversiella.

Hyresnämnden kritiseras i ny bok
Tvister om hyresnivån mellan hyresvärdar och hyresgäster avgörs i hyresnämnden – en opartisk instans som ligger under Sveriges domstolar. IBF:s forskare i sociologi Dominika Polanska har undersökt vad som händer när hyresgäster överklagar hyreshöjningar som följer av omfattande renoveringar.

Mobildata påvisar segregationsmönster
IBF:s kulturgeografer har använt sig av mobiltelefoners positionsbestämningar gentemot mobilmaster för att ta reda på hur människor förflyttar sig i två medelstora svenska regioner, Falun-Borlänge och Gävle-Sandviken, och konstaterar att rörlighetsmönstren är starkt segregerade.

Moskvas avantgardistiska bostäder uppskattas än idag
Moskvas första moderna lägenhetskomplex skulle underlätta vardagslivet för industriarbetarna och jämna ut klasskillnaderna i det kommunistiska Sovjetunionen. En ny avhandling handlar om hur bostäderna används idag och den historiska utvecklingen av de hundra år gamla husen, som nyligen klarade sig undan rivning.

Systemskiftet på bostadsmarknaden började redan på 1970-talet
Under 1990-talets bankkris genomfördes en rad bostadspolitiska reformer, som syftade till att förändra bostadssystemet mot ett mer marknadsbaserat system. Vad många inte känner till är att flera av dessa processer inleddes redan på 1970- och 80-talen.

Hårdare retorik kring flyktinginvandring och migranters rättigheter
I den nyutkomna boken Migrants and Natives – ’Them’ and ’Us’ studerar Kristina Boréus, professor i statskunskap vid IBF, hur politikers retorik i frågan om invandring och flyktingpolitik har förändrats över tid.

Utbildningsnivå avgör var människor bosätter sig
Sedan 1990-talet har inkomstojämlikheten och den inkomstrelaterade boende-segregationen ökat kraftigt i svenska kommuner. Ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Istället verkar utbildningsnivå vara den faktor som påverkar boendesegregationen mest.

Gröna städer inte så hållbara som man kan tro
Bostadsområdena Västra hamnen i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm lyfts ofta fram som två av Sveriges mest hållbara bostadsområden, men stämmer det verkligen? I en ny artikel utmanar forskarna Ståle Holgersen och Anna Hult synen på hållbara städer.

Lyckad start för Urban Lab
Forskningsprogrammet Urban Lab fortsätter att växa. Idag har Urban Lab 36 svenska och internationella forskare knutna till sig och Uppsala kommun har beslutat att fortsätta stödja forskningen ekonomiskt. Forskarnas regelbundna möten med kommunens tjänstemän har också haft positiv inverkan på forskningen

Förskolevalet förstärker segregationen
I en ny forskningsartikel analyserar Andreas Alm Fjellborg, postdoktor i kulturgeografi vid IBF, tillsammans med Håkan Forsberg, pendling mellan hem och förskola för samtliga barn i Storstockholm under 2017. Analysen syftar till att förstå hur föräldrars val av förskola påverkar graden av segregation i förskolan.

Industrialiseringen i 1880-talets Uppsala ökade inte segregationen mellan samhällsklasser
Genom att göra en fallstudie av Uppsala undersöker Martin Söderhäll, postdoktor i ekonomisk historia vid IBF, tillsammans med Jakob Molinder, hur industrialisering och urbanisering påverkade markanvändning och bosättningsmönster i städer på 1800-talet.
Forskarporträtt: Miguel Martínez
Kan urbana rörelser åstadkomma samhällspolitiska förändringar? Ja, enligt IBF:s professor i sociologi Miguel Martínez. Med sin forskning om den urbana bostadsaktivismen, undersöker han vad rörelsernas arbete har lett till hittills.
Bristen på bostäder för låginkomsttagare är ett stort och växande problem både i Sverige och ute i världen. Den krisartade situationen på bostadsmarknaden har gett upphov till bostadsaktivism och protester mot den rådande ordningen. Det är just mot dessa och andra urbana rörelser som Miguel Martinez har riktat blicken i sin forskning. Sedan fyra år tillbaka är han verksam vid IBF med målet att bättre förstå vilka resultat bostadsaktivism i hemlandet Spanien hittills har lett till.
Urban Lab

Urban Lab är ett empiriskt och kvantitativt inriktat forskningsprogram i samverkan mellan Uppsala universitet och Uppsala kommun. Deltar gör bland annat forskare från IBF och nationalekonomiska institutionen.