Den svenska välfärdsstatens legitimitet

Vad kan medborgarna om socialförsäkringarna? Påverkar kunskaperna synen på nivåerna i dem? I projektet studerar Anders Lindbom, professor i statskunskap, medborgarnas kunskaper på om välfärdspolitiken och deras reaktioner på förändringar i välfärdssystemen.

Att höga ersättningsnivåer i socialförsäkringarna förklarar att medelklassen stödjer välfärds­staten är inte bara en vedertagen sanning i välfärdslitteraturen, utan också i den svenska politiska debatten. Men fastän ersättningsnivåerna i viktiga svenska socialförsäkringar trendmässigt har sjunkit i 20-25 år är det en sjunkande andel av befolkningen som vill minska den offentliga sektorn.

Omfördelningsparadoxen antar att sjunkande ersättningsnivåer leder till en ond spiral av nedskärningar och sjunkande stöd. Inom opinions­forskningen finns dock resultat som tyder på att reaktionerna i stället tenderar att vara termostatiska: sjunkande ersättningsnivåer leder till att allt fler vill höja nivåerna igen. Det här projektet undersöker empiriska och teoretiska skäl att utveckla omfördelnings­paradoxen.

Projektet fokuserar särskilt på:

1. Medborgarnas kunskaper om välfärdspolitiken. Om medborgarna inte känner till att ersättningsnivåerna sjunker reagerar de inte.
2. Medborgarnas reaktioner på förändringar.

I förhållande till den ursprungliga omfördelningsparadoxen breddar vi också analyserna genom att ta upp de av arbetsmarknadens parter organiserade kompletterande försäkringarna samt vård, skola och omsorg.

Projektstart

2016-01-01

Finansiär

Forte

Forskare

Anders Lindbom, professor i statskunskap, IBF