Inkomsteffekter av bruksvärdessystemet

Under de senaste 60 åren har det svenska systemet för hyressättning diskuterats. Kritiken till det s k bruksvärdessystemet har bland annat varit att det anses hämma bostadsbyggande samt bidra till dålig rörlighet på bostadsmarknaden på grund av att det leder till ett ineffektivt nyttjande av bostadsbeståndet.  

Hyresgäster som har hyresrätter där bruksvärdet är lägre än vad marknadshyran skulle ha varit kan därför anses tillgodogöra sig en ekonomisk förmån varje månad som hyresförhållandet består eftersom deras individuella värderingar inte fullt ut kapitaliseras i hyran. Många som vill och även skulle kunna hyra en bostad till en högre hyra stängs ute från hyresmarknaden eller tvingas betala en högre hyra på andrahandsmarknaden på grund av den sämre rörligheten som systemet skapar.

Även om det utifrån teoretiska antaganden går att förutse effekter av det svenska hyressättningssystemet på exempelvis arbetsinkomster, är frågan endast bristfälligt utredd empiriskt. Den teoretiska prediktionen kan bli ett reellt problem först om det går att visa att hyresgästerna reagerar på denna värdeöverföring genom att till exempel minska sitt arbetsutbud.

I den här studien analyseras hyresrättsmarknaden i Solna, en kommun där bruksvärdessystemet medför en lägre hyra än marknadshyran.

Analyserna baseras på ett experiment i form av ett bostadslotteri som genomfördes av ett bostadsbolag i Solna Vi studerar effekten på i första hand arbetsinkomsten men också på utbildning och barnafödande.

Projektstart

2015-01-01

Finansiär

Forte

Forskare

Cecilia Enström Öst, forskare i nationalekonomi, IBF (projektledare)

Nyckelord

Nationalekonomi

Senast uppdaterad: 2022-12-06