Forskarporträtt: Sandra Hellstrand, postdoktor i ekonomisk historia

"Språkets makt: så påverkar det relationen mellan hyresvärd och hyresgäst"

Hyresgäst eller hyresrättsinnehavare? Hur man benämner företeelser kan säga något om relationen och maktförhållandet mellan olika aktörer. Sandra Hellstrand undersöker hur det tar sig uttryck i språket.

Porträtt Sandra HellstrandHyresmarknaden har genomgått stora förändringar under de senaste hundra åren. Det handlar om allt från vem som hyr ut och till vem, till hur marknaden som sådan organiserats och reglerats. Det här intresserar sig Sandra Hellstrand för i sitt arbete. Som postdoktor i ekonomisk historia på IBF har hon valt att rikta in sig på en specifik nisch på området. Hon undersöker nämligen hur relationen mellan hyresgäst och hyresvärd förändrats i takt med förändringar av hyresmarknaden – och hur det visar sig i språket.
– Än har jag inte hunnit så långt i min forskning att jag kan se en forskningsmässig förändring, men det som drog mig till området var att det finns en språklig kamp här. Till exempel finns det rörelser idag som ifrågasätter varför det heter hyresgäst och inte hyresrättsinnehavare, på samma sätt som man säger bostadsrättsinnehavare. Och varför heter det hyresvärd?, säger Sandra Hellstrand.

En viktig förändring som har skett, är just i vem som agerar hyresvärd och hur det kan spegla tidens samhällsanda.
– I början av 1900-talet var den som hyrde ut en hyreslägenhet ofta en enskild person som hyresgästen kände till. I mitten av 1900-talet hyrde man kanske av allmännyttan och idag kan hyresvärden lika gärna vara ett internationellt riskkapitalbolag, säger Sandra Hellstrand.

De frågor som fungerar som input till Sandra Hellstrands forskning är om begreppen som används hänger ihop med maktbalansen mellan gäst och värd – och i förlängningen, hur samhället ser på hyresgästers rättigheter till sin bostad.
– Olika grupper drar åt olika håll. Ska hyresrätten vara något som den breda befolkningen ska ha tillgång till, eller ska det vara ett första boende som ska leda vidare till att man sedan köper en bostad? Här finns många konflikter.

En sådan konflikt är de senaste årens uppmärksammade fall där hyresgäster tvingats flytta för att hyran höjts kraftigt efter en renovering. 
– Konflikterna kring renoveringar och hyreshöjningar handlar i grunden om huruvida man har man rätt bo kvar i sitt hem med en hyresnivå som man kan hantera – och idag har man ju inte det. Man ska vara beredd att flytta, säger Sandra Hellstrand.

Själv drivs hon av nyfikenhet och en önskan att skapa ny kunskap i sin forskargärning.
– Kanske inte att producera handfasta råd och rekommendationer, men däremot att bidra till att samhället förstår sig självt genom att se vad som hänt historiskt och vad som händer idag. Både för att ge ett bättre beslutsunderlag och en allmän förståelse för de olika processerna och den situation som till exempel hyresgäster befinner sig i, säger hon.

Forskningsarbetet som sådant består till stor del av att läsa gamla utredningar och riksdagsdebatter och att däri hitta spåren av språkliga – och eventuellt maktmässiga – förändringar. En utmaning i sig, eftersom vissa ord har använts annorlunda historiskt, jämfört med hur vi använder dem idag. Plus att det myntas nya politiskt laddade begrepp och ord, som just ”renovräkning” (att tvingas flytta på grund av höjd hyra efter renovering).
– Till hjälp använder jag metoden begreppshistoria, men jag intresserar mig även för andra kvalitativa metoder som används för att analysera betydelser i språket. Hur som helst är det viktigt att ha samtal om metoder. Det är ett sätt att förstå något och att förstå sin egen process.

Just nu samarbetar Sandra Hellstrand inte med några externa aktörer men ser absolut att detta skulle kunna bli intressant för henne i framtiden.
– Det finns ju aktörer som detta skulle kunna vara intressant för, till exempel Hyresgästföreningen eller andra sociala rörelser.

Senast uppdaterad: 2023-12-05