Energiforskning i kristider

2022-10-12

Det pågående kriget i Ukraina sätter fokus på energiomställningen. Samtidigt har hotet om manuell avstängning av delar av elnätet fått Energimyndigheten att dra igång informationskampanjen "Varje kWh räknas". Detta är dock inte första gången som svenskarna uppmanas att spara på el.

Porträtt Evert Vedung
Evert Vedung

Evert Vedung, professor emeritus i statskunskap vid IBF, har forskat i många år på offentliga styrmedel och bland annat tittat på statliga kampanjer kopplade till energi. Han ser stora likheter mellan dagens situation och den stora energisparkampanjen under oljekrisen, som följde efter Oktoberkriget mellan Israel och arabländerna 1973. Syftet med kampanjen var att spara oljebaserad energi och att det blev en framgångsrik kampanj berodde enligt Evert Vedung på flera faktorer, som man kan dra lärdom av även idag.

– Det första och viktigaste var att det fanns ett sanningsenligt politiskt krisnarrativ bakom kampanjen som befolkningen uppfattade som trovärdigt och transparant. På 70-talet var narrativet att Sverige behövde spara olja i hem och lokaler för att rädda industrin och därmed jobben, förklarar Evert Vedung.

Starkt kopplat till detta är de oberoende massmediernas roll i att förmedla statens sparpolitik. Om massmedierna inte köper krisnarrativet och förmedlar det vidare är kampanjen dömd att misslyckas. Kampanjen har också större chans att lyckas om den bygger på forskningsbaserade kunskaper. Den bör också komma med konkreta råd som till exempel ”tvätta på nätterna” eller ”så här gör du för att justera din oljepanna”, som var en viktig kunskap att förmedla på 70-talet.

Evert Vedung berättar att energisparkampanjer ingalunda är ett nutida fenomen. Under 1700-talet fanns en stor medvetenhet om skogen som en ändlig resurs. Järnbruken konsumerade stora mängder träkol och staten gynnade på olika sätt bergsbruket på andra näringars bekostnad. Detta ledde till olika försök att spara ved – med bland annat utvecklandet av den moderna kakelugnen.

Om dagens energikris bidrar till att öka takten på omställningen från fossila energikällor återstår att se. Klart är att i och med kriget i Ukraina har jakten på nya energilösningar även blivit en viktig säkerhetspolitisk fråga – något som har fått IBF:s forskare Nils Hertting och Susanne Urban att delvis tänka i nya banor i ett pågående projekt där de studerar om så kallade energigemenskaper kan vara en del av klimatomställningen.

Porträtt Susanne Urban
Susanne Urban

– Det energipolitiska läget visar att energi omfattar såväl ekonomiska, politiska, sociala och säkerhetspolitiska aspekter. Därför blir det än viktigare att titta på flera olika energilösningar på olika nivåer i omställningen till en mer hållbar energiproduktion. Lokala energigemenskaper kan vara en del i detta, säger Susanne Urban, docent och lektor i sociologi vid IBF.

Den nu aktuella  forskningsstudien går under namnet ”Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning” och är ett tvärvetenskapligt samarbete med Uppsala kommun och forskare vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik. Tillsammans ska de undersöka om energigemenskaper kan bidra till en ekologiskt hållbar energiproduktion och energikonsumtion, som även är socialt och ekonomiskt hållbar.

Energigemenskaper är ett fenomen som har ökat till följd av ett nytt EU-direktiv på området. Det har visat sig att en energigemenskap kan ha lite olika innebörd i olika EU-länder, men grundläggande är att en energigemenskap innefattar produktion av el som delas av flera parter. Det kan till exempel handla om en gemensam solcellsanläggning, men det kan också handla om stora företag som samarbetar kring lokalt producerad el.

För Susanne Urban som är sociolog och segregationsforskare är den sociala aspekten av tillgången på el och energi en viktig fråga. Tillsammans med sina forskarkollegor hoppas hon kunna hitta institutionella lösningar – eller offentliga styrmedel för att använda Evert Vedungs terminologi – som kan bidra till att minska på den elsegregation, som de befarar är under uppsegling när inte alla har råd att investera i egna energisystem som till exempel solcellsanläggningar.

– Vår forskning är inte inriktad på att hitta tekniska lösningar. Vi vill istället undersöka om man kan göra energiomställningen mer socialt hållbar, säger Susanne Urban.

Läs mer

Evert Vedung & Dan Hansén (2019), "Oljekrisen 1973 och Sveriges tvehövdade krispolitik", Statsvetenskaplig tidskrift

Magnus Åberg, Klas Palm, Nils Hertting, Susanne Urban & Isak Öhrlund (2022)  "Is ‘the social’ forgotten? Aspirations and understandings of Energy Communities", ECEEE 2022 Summer Study proceedings

Lösningar när hållbara energisystem är dyra
Intervju med Klas Palm, projektledare för "Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning"

Nyheter