Många ville titta på gravkapellet under Kulturnatten

2023-09-14

På årets Kulturnatt öppnade IBF för första gången upp gravkapellet för allmänheten. Med en blandning av konst, forskning och historia ville IBF markera början på en ny tidsperiod för kapellet. Kön ringlade lång utanför kapellet inför öppnandet och det blev snabbt fullsatt när konstnären Cecilia Germain framförde en ”ceremoni” till minne av de döda som har passerat kapellet under den tid då det användes av den medicinska forskningen.

Gravkapellet med IBF i bakgrunden. Människor köar för att komma in.
Kön ringlade lång innan dörrarna öppnades till kapellet. 

Det lite udda placerade gravkapellet på Trädgårdsgatan bredvid IBF-huset väcker ofta nyfikenhet hos förbipasserande. Gravkapellet användes under den tid som universitetet bedrev medicinsk forskning i kvarteret Munken. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hämtades döda kroppar från fängelser, vårdinstitutioner eller försörjningsinrättningar och användes i undervisningen vid Patologen (nuvarande IBF-huset) och intilliggande Anatomicum. Sedan patologiska institutionen flyttade ut 1927 har det avkristnade kapellet stått tomt eller använts som förråd.

Gravkapellet ingår i hyran som IBF betalar för institutionsbyggnaden på Trädgårdsgatan 18 och hittills har det använts för att inrymma gamla kontorsmöbler. Diskussionerna har pågått i flera år om vad byggnaden egentligen ska användas till och när IBF nu fick chansen att förena konst och vetenskapliga samtal under Kulturnatten kändes det som ett självklart val.  

På IBF är vi väl medvetna om att gravkapellet och kvarteret Munken bär på ett tungt arv och det är omöjligt att inte drabbas av dess historia. Vi har därför lagt stor vikt vid att öppnandet ska ske med respekt för det förflutna och de människor som har påverkats av den verksamhet som bedrevs här. Vi är väldigt glada för att arrangemanget väckte ett så stort intresse och tanken är att vi framgent ska arrangera olika aktiviteter kopplat till den forskning som bedrivs i huset, säger IBF:s prefekt Nils Hertting.

Konstnären Cecilia Germain tänder en tändsticka.

Konstnären Cecilia Germain leder en ceremoni i kapellet. Blått tyg ligger över golver.
Preformancekonstnären Cecilia Germain genomför en ceremoni inför en fullsatt publik.

Öppnandet inleddes med en ceremoni under ledning av konstnären Cecilia Germain. Därefter gav Sven Widmalm, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, en historisk tillbakablick som satte in kapellet i dåtidens akademiska sammanhang. Han deltog också i det följande forskarsamtalet som kretsade kring frågor som: Vad kan vi lära oss från gravkapellets historia om samhällsvetenskapens sätt att förhålla sig till samhället och dess mest marginaliserade? Hur ser vi på samhällsvetarens roll och ansvar och på vetenskapens möjligheter att ligga till grund för en ett bättre och mer rättvist samhälle?

Forskarsamtal i gravkapellet.

Forskare står längst fram i kapellet vid ståbord
Forskarsamtal. Från vänster: Irene Molina (IBF), Patricia Lorenzoni (Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism), Nils Hertting (IBF) och Sten Widmalm (idé- och lärdomshistoria).

I forskarsamtalet medverkade även Patricia Lorenzoni, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism och Irene Molina, professor i kulturgeografi vid IBF. Irene Molina delade med sig av sin långa karriär som forskare och svarade med en motfråga på moderator Nils Herttings fråga om inte forskaren bör förhålla sig neutral och distanserad till sina forskningsfrågor:

Borde inte vi som faktiskt vet och sitter på kunskapen vara ute på gatorna och demonstrera istället?

Patricia Lorenzoni pratade om vikten av att som forskare ta in andra perspektiv, också konsten, och att dela med sig av sin kunskap.

Eventet under Kulturnatten arrangerades i samverkan med Uppsala Co-creation Community for Culture and Creativity, som är en plattform för att stödja samarbeten mellan universitetet och kulturella och kreativa sektorer.

Det här projektet har varit spännande ur så många perspektiv. Det är fortfarande ganska ovanligt att akademin och kulturen samverkar, men vi vill vara modiga och testa nya sätt att skapa och nå ut med kunskap. Samarbetet med Uppsala Co-creation gav oss det stödet vi behövde för att våga, säger Camilla Scheinert, koordinator för samverkan och forskningskommunikation och projektledare för arrangemanget i gravkapellet.

Nyheter