Merve Akdemir Kurfalis uppsats prisad i ”Bengt Turner Award”

Vetenskapsrådet (VR) har beviljat 17,9 miljoner kronor i bidrag för forskningsprogrammet ”Boendesegregation, urbanisering och ojämlika livsvillkor”. Programmet är ett samarbete mellan forskare inom nationalekonomi, psykologi och ekonomisk historia.

En skjutning kan drabba långt fler än de inblandade. Oro över fortsatt våld kan till exempel leda till sjukskrivningar och sämre betyg för barn. Nu ska forskare undersöka hur skjutningar påverkar människor som bor i de utsatta områdena och kostnaderna det för med sig.

På årets Kulturnatt öppnade IBF för första gången upp gravkapellet för allmänheten. Med en blandning av konst, forskning och historia ville IBF markera början på en ny tidsperiod för kapellet. Kön ringlade lång utanför kapellet inför öppnandet och det blev snabbt fullsatt när konstnären Cecilia Germain framförde en ”ceremoni” till minne av de döda som har passerat kapellet under den tid då det användes av den medicinska forskningen.

Det var stor skillnad i hur snabbt olika grupper vaccinerade sig mot covid-19. En av förklaringarna kan vara att människor tar till sig information och fattar beslut på olika sätt. En ny studie visar att bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad.

Bostadsfrågan som politik och intressekamp är titeln på en ny bok som är skriven av statsvetarna Bo Bengtsson och Martin Grander. Boken är en omfattande genomgång av den svenska bostadspolitiken med särskilt fokus på hyressektorn.

Tre forskningsprojekt vid IBF beviljas totalt 16,7 miljoner kronor i forskningsmedel från forskningsrådet Formas inom ramen för utlysningen ”Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla”.

En ny nationalekonomisk rapport visar att villkoren i bostadsområden där barn växer upp har betydelse för deras möjligheter senare i livet.

Ett av syftena med det svenska systemet med bruksvärdeshyror är att motverka ekonomisk segregation. En ny studie finner dock att ett hyreskontrakt bidrar till lägre inkomst och lägre deltagande på arbetsmarknaden. 

Den 20 april arrangerade forskningsprojektet "Grassroots Initiatives for Transition (GRIT)" en minikonferens om gräsrotsrörelsers roll i klimatrelaterad stadsomställning.

Den internationella migrationen ökar stadigt i världen. På hundra år har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett mottagarland för migration. En ny rapport som har getts ut av Delegationen för migrationsstudier (DELMI) visar att 10 miljoner människor från låg- och medelinkomstländer skulle vilja flytta till Sverige om de fick möjlighet.

I samarbete med Länsförsäkringars forskningsfond flyttar nu Lars Trägårdh och hans mångåriga projekt om tillit, trygghet och lokalsamhälle till IBF. Förhoppningen är att IBF ska kunna vara med och utveckla denna forskning.

Urban Lab – som är ett initiativ för kvantitativ forskning kring bostads- och urbanfrågor – har på senare tid rönt uppmärksamhet både i Sverige och i Finland.  

Sverige måste öka takten på klimatomställningen för att uppnå målen i Agenda 2030. Under den tiden måste utsläppen av växthusgaser minska dramatiskt. För att klara detta måste samhälls- och transportplaneringen ställas om. Här har forskningen en viktig roll att spela. Tillsammans med flera andra lärosäten är IBF med i den stora satsningen ”Transformering i planeringens gränssnitt” som inriktas på praktiknära forskning inom dessa områden.

Rätten till bostad finns med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och är fastslagen i den svenska grundlagen. Men vad betyder rätten till bostad? Tolkningarna skiljer sig åt – är det ens en rätt som medborgarna kan utkräva av samhället? I tider av bostadsbrist och en ökande hemlöshet är frågorna viktiga att reda ut. IBF:s forskare Bo Bengtsson, Markus Holdo och Emma Holmqvist är redaktörer för en ny antologi som reder ut begreppen, pekar på problemen och kommer med förslag på lösningar.

Uppsala kommun och IBF har under två år samfinansierat två forskartjänster. Resultatet från samarbetet redovisades på seminariet Segregation – forskningsresultat, tillämpning och forskningssamarbeten.

Freddie Lymeus, forskare i miljöpsykologi vid IBF, har beviljats 5 miljoner kronor i anslagsmedel från Forte för projektet ”Kraft att gå vidare: En intervention för att stärka kvinnor utsatta för våld i nära relationer”.

Samverkan mellan forskare och aktörer utanför akademin anses allt viktigare. Men det är inte alltid så lätt att mötas. Olika förutsättningar och perspektiv, ekonomiska ramar och inte minst tidsåtgången är saker som kan så i vägen för ett bra samarbete. För att möta dessa utmaningar har IBF anställt en koordinator för samverkan och forskningskommunikation.

Kan innehållet i en doktorsavhandling användas för att skapa en konstinstallation? Svaret är ja. I ett unikt samarbete tolkar konstnären Afrang Nordlöf Malekian IBF-doktoranden Åse Richards forskning om renovräkning.

Det pågående kriget i Ukraina sätter fokus på energiomställningen. Samtidigt har hotet om manuell avstängning av delar av elnätet fått Energimyndigheten att dra igång informationskampanjen "Varje kWh räknas". Detta är dock inte första gången som svenskarna uppmanas att spara på el.

Hyresstrejker och blockader av fastighetsägare. Den tidiga hyresgäströrelsen protesterade kraftigt mot oskäliga bostadsvillkor i början av förra sekelskiftet. Och mycket av deras arbete består än idag, visar historikern Hannes Rolf i en ny bok.

I augusti utsågs Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF, till ny ledamot i Delmis kommitté.

Den 7 september disputerar Christoffer Berg med sin sociologiska doktorsavhandling Public Planning, Neoliberal Hybridity and Local Activism in Sundbyberg: Epochal Reconfiguration of Urban Development in Greater Stockholm.

Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF, har tillsammans med nationalekonomerna Cristina Bratu och Till Nikolka utkommit med en SNS-rapport som visar att skärpta migrationsregler i ett EU-land kan påverka migrationen till andra medlemsländer. Forskarna har specifikt studerat hur Danmarks skärpta regler för familjeåterförening 2002 fick danska medborgare som ville förenas med en partner från ett land utanför EU att istället bosätta sig i Sverige.   

Kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att påverka flyktingmottagandet och i vilken utsträckning som flyktingar bosätter sig i kommunen på lång sikt. Medan vissa kommuner ger flyktingar permanenta bostadskontrakt, ger andra endast tillfälliga kontrakt som försvårar för individen att stanna och etablera sig i kommunen.

För att motverka segregation har en strategi från kommunalt håll varit att skapa mer socialt blandade bostadsområden genom att variera upplåtelseformer i nyproduktion. I en studie som har bedrivits i samverkan med Uppsala kommun har forskarna Martin Söderhäll och Andreas Alm Fjellborg undersökt blandningen av upplåtelseformer i bostadsområden med olika socioekonomisk status. De har även studerat om blandningen i sin tur har påverkat den sociala sammansättningen.

Evert Vedung, professor emeritus i statskunskap vid IBF, hyllades som jubeldoktor vid doktorspromotionen som hölls i Universitetsaulan den 25 maj. Det innebär att det var 50 år sedan han promoverades efter sin disputation vid Uppsala universitet.

IBF:s återkommande populärvetenskapliga konferens Bostadsmötet hölls 11-12 maj i Universitetshuset efter några års uppehåll på grund av pandemin. Temat för Bostadsmötet 2022 var Kunskap, makt och ansvar i samhällsplaneringen och på plats fanns representanter från bland annat intresseorganisationer, kommuner, Regeringskansliet och andra lärosäten.

Den 2 juni disputerar Evin Ismail med sin sociologiska doktorsavhandling The Antisemitic Origins of Islamist Violence – A Study of the Muslim Brotherhood and the Islamic State.

Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi, vid IBF är en av forskarna bakom en ny studie som presenterades i Delmi-rapporten Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Slutsatsen i rapporten är att cirka tolv miljoner flyktingar från Ukraina förmodas ta sig till EU. Av dessa kan 300 000 komma att söka sig till Sverige, enligt forskarnas beräkningar.

Synen på hyressättningen utgör en ideologisk skiljelinje i svensk politik. Frågan om införande av marknadshyror i nyproduktionen skakade om rejält sommaren 2021 och orsakade till slut en regeringskris. Men vad är bakgrunden till det nuvarande systemet och vad skulle marknadshyror i nyproduktionen innebära i praktiken? Nu kommer rapporten Marknadsmakt och besittningsskydd som ger en bred översikt över hyrespolitiken.

Efter ett uppehåll på grund av pandemin kan vi på IBF nu äntligen välkomna er till ett nytt Bostadsmöte! Bostäder är fortfarande en mycket viktig samhällsfråga, inte minst utifrån ekonomiska och sociala aspekter. Samtidigt utmanas vårt sätt att bo, bygga och planera städer av hotet om en drastisk klimatförändring. Årets Bostadsmöte har temat Kunskap, makt och ansvar i samhällsplaneringen.

Dominika Polanska, forskare i sociologi vid IBF, har utsetts till årets mottagare av priset ur Ulf Bodach Söderströms minnesfond. Priset är instiftat av Miljöpartiets riksdagsgrupp.

Brett Christophers har tillträtt som professor i kulturgeografi vid IBF. Närmast kommer han från en professur vid kulturgeografiska institutionen på Uppsala universitet. Han har tidigare varit anställd som forskarassistent under fyra år på IBF.

IBF:s forskare i statskunskap Kristoffer Jutvik medverkar i senaste avsnittet av en podd som görs av Delmi, Delegationen för migrationsstudier. 

I studien Daily Mobility Patterns: Reducing or Reproducing Inequalities and Segregation? undersöker kulturgeograferna Lina Hedman, Kati Kadarik, Roger Andersson och John Östh, sociala rörlighetsmönster i två svenska regioner.

Under 1990-talets bankkris genomförde den moderatledda regeringen en rad bostadspolitiska reformer, som av många har beskrivits som ett systemskifte. Reformerna syftade till att förändra det reglerade och subventionerade bostadssystemet mot ett mer avreglerat och marknadsbaserat system i en nyliberal anda. Vad många inte känner till är att flera av dessa processer inleddes redan på 1970- och 80-talen. 

IBF:s doktorand i kulturgeografi Åse Richard har utsetts till årets mottagare av Uppsala Fredspris för sin forskning om renovräkning och rätten till bostad.

IBF:s gästdoktorand Merve Akdemir Kurfali kom på andra plats i uppsatstävlingen ”Bengt Turner Award” med sin uppsats ”Socio-Spatial Strategies of Syrians in the Housing Area in Turkey”. Tävlingen arrangeras årligen till minne av IBF:s förste prefekt, den framlidne Bengt Turner. 

Hur uttrycker sig våra politiker och hur hänger det ihop med de politiska besluten? I den nyutkomna boken Migrants and Natives – ’Them’ and ’Us’ studerar Kristina Boréus, professor i statskunskap vid IBF, hur politikers retorik i frågan om invandring och flyktingpolitik har förändrats över tid.

IBF:s forskare finns med i tre olika projekt som har beviljats forskningsmedel i forskningsrådet Formas utlysning Samhällsplanering för omställning.

I april hölls konferensen Mänskliga rättighetsdagarna på tema "Mänskliga Rättigheter – en fråga om var du bor?" i Uppsala, i digitala kanaler på grund av pandemiläget. Uppsala universitet  var en av de lokala värdarna och flera av IBF:s forskare inom bostadssociala frågor medverkade både i planeringen och under konferensen. 

IBF och Hyresgästföreningen har ingått ett samverkansavtal där Hyresgästföreningen finansierar en tvåårig postdoktortjänst i nationalekonomi med inriktning mot bostadsmarknadens funktionssätt.

Forskningsprogrammet Urban Lab fortsätter att växa. Idag har Urban Lab 36 svenska och internationella forskare knutna till sig och Uppsala kommun har beslutat att fortsätta stödja forskningen ekonomiskt med nio miljoner kronor för åren 2021–23. Forskarnas regelbundna möten med kommunens tjänstemän har också haft positiv inverkan på forskningen.

IBF:s professor i kulturgeografi Irene Molina, tilldelades tillsammans med kollegan Carina Listerborn (Malmö universitet) Kritikerpriset vid Arkitekturgalan som gick av stapeln i digitalt format för några veckor sedan.

Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.

På fredag den 5 februari disputerar Alexander Kalyukin med sin kulturgeografiska doktorsavhandling Everyday life in avant-garde housing estates: A phenomenology of post-Soviet Moscow.

I december 2020 antog IBF:s styrelse en miljöplan som framför allt handlar om att bidra till att motverka den globala uppvärmningen.

Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare.