Systemskiftet på bostadsmarknaden började redan på 1970-talet

2021-10-25

Under 1990-talets bankkris genomförde den moderatledda regeringen en rad bostadspolitiska reformer, som av många har beskrivits som ett systemskifte. Reformerna syftade till att förändra det reglerade och subventionerade bostadssystemet mot ett mer avreglerat och marknadsbaserat system i en nyliberal anda. Vad många inte känner till är att flera av dessa processer inleddes redan på 1970- och 80-talen. 

Timothy Blackwell, forskare i statskunskap vid IBF, har i en ny studie kartlagt alla svenska bostadssubventioner under perioden 1945-1990 och studerat regionala byggmönster under 1970- och 80-talen. Han har även gått igenom mängder med dagstidningsklipp från 1970-, 80- och 90-talen och vill nu nyansera bilden av hur systemskiftet på den svenska bostadsmarknaden gick till.

– Sveriges nuvarande bostadskris har mycket längre anor än många tror. 1990-talet innebar absolut en stor förändring inom svensk bostadspolitik, men det som hände under 90-talskrisen uppstod inte i ett vakuum. Det var många händelser som ledde fram till den utveckling som vi såg på bostadsmarknaden under Carl Bildts borgerliga regering. Jag skulle snarare vilja säga att det på 90-talet blev lättare att göra saker som var på gång redan tidigare, säger Timothy Blackwell.

Hans arkivmaterial visar att stora hyreshöjningar i samband med renoveringar och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter börjande redan på 1970-talet – strax efter de optimistiska miljonprogramsåren.

Timothy Blackwell påpekar att det finns stora likheter mellan 1970-talets renoveringsprocesser och de processer som vi ser idag. Privata investerare och hyresvärdar gjorde stora renoveringar av sina lägenhetshus för att sedan kraftigt höja hyrorna. När de boende sedan inte hade råd att bo kvar omvandlades och såldes lägenheterna i vissa fall som bostadsrätter. En del hyresvärdar struntade i att underhålla byggnaderna och till slut flyttade de boende. Hyresvärden kunde då renovera lägenheterna och sälja dem istället.

– Det var ren spekulation och kom att påverka tusentals människor i storstäderna. En ny lag 1975 bidrog till att stoppa spekulationerna, men ombildningarna fortsatte och under 1980-talet började privatiseringen av allmännyttan att öka kraftigt. Nästan tre procent av det befintliga allmännyttiga beståndet såldes till privata hyresvärdar eller ombildades till bostadsrätter under 1980-talet, berättar Timothy Blackwell.

En faktor som tycks ha drivit på utvecklingen mot privatägda bostäder var de generösa ränteavdragen, som fram till 1990 låg på 50 procent. Bostadssystemet byggde alltså redan då på en hög skuldsättning och de svenska hushållen var under 1970- och -80-talen bland de mest skuldsatta inom OECD-länderna.

– Delvis var det staten som gjorde det här möjligt. Det var så lönsamt att låna pengar till sin bostad under 1970- och 80-talen att man med ränteavdraget till och med fick minusränta. Man fick alltså ”betalt för att bo”, som ekonomerna Bo Sandelin och Bo Södersten en gång formulerade saken.

Förutom skattesubventionerna till privatpersoner ökade räntesubventionerna till byggherrarna kraftigt under 1980-talets finansiella reformer. Räntesubventionerna utgjorde över tio procent av statsbudgeten under större delen av 1980-talet. Bostäder ansågs vara en så bra investering att det ledde till en överetablering. Subventionerna stimulerade byggande i regioner där efterfrågan saknades, vilket ledde till stora problem med många outhyrda lägenheter.

1990-talets bostadspolitik var delvis ett försök att komma tillrätta med problemen – under bankkrisen blev det helt enkelt ohållbart för staten att fortsätta med byggsubventionerna på en så hög nivå. Men nedskärningarna hade också en ideologisk grund. Strax efter den borgerliga valsegern 1991 avskaffade den nya regeringen bostadsdepartementet. Räntesubventionerna för byggherrarna och allmännyttan togs bort i etapper, medan skattesubventionerna för privatpersoner blev kvar om än i sänkt form.

– Samtidigt är det viktigt att påtala att de socialdemokratiskt ledda regeringar som har följt under åren inte har återställt reformerna. Idag utgör skattesubventionerna för privatpersoner tillsammans med ROT-avdraget en stor utgift i statsbudgeten – år 2019 var kostnaden över tre gånger så stor som för bostadsbidragen.

Men det finns ju byggsubventioner även idag?
– Ja, men de är väldigt små i jämförelse, både när det gäller privata och allmännyttiga hyreshus. På 1980-talet utgjorde byggsubventionerna en väsentlig del av statsbudgeten. Det var tiotals miljarder per år som delades ut. Idag råder ingen brist på bostäder, men det råder brist på folk som har råd att bo – framför allt i nyproduktion. Många av de problem som vi ser idag är ett arv från den här tiden, säger Timothy Blackwell.

Läs artikeln

Artikeln Power, production and disorder: The decline of Sweden’s housing industrial complex and the origins of the present housing discontents finns att läsa som "Open Access" på tidskriftens webbplats.

Nyheter