Systemskiftet på bostadsmarknaden började redan på 1970-talet
2021-10-25
Under 1990-talets bankkris genomförde den moderatledda regeringen en rad bostadspolitiska reformer, som av många har beskrivits som ett systemskifte. Reformerna syftade till att förändra det reglerade och subventionerade bostadssystemet mot ett mer avreglerat och marknadsbaserat system i en nyliberal anda. Vad många inte känner till är att flera av dessa processer inleddes redan på 1970- och 80-talen.
Timothy Blackwell, forskare i statskunskap vid IBF, har i en ny studie kartlagt alla svenska bostadssubventioner under perioden 1945-1990 och studerat regionala byggmönster under 1970- och 80-talen. Han har även gått igenom mängder med dagstidningsklipp från 1970-, 80- och 90-talen och vill nu nyansera bilden av hur systemskiftet på den svenska bostadsmarknaden gick till.
– Sveriges nuvarande bostadskris har mycket längre anor än många tror. 1990-talet innebar absolut en stor förändring inom svensk bostadspolitik, men det som hände under 90-talskrisen uppstod inte i ett vakuum. Det var många händelser som ledde fram till den utveckling som vi såg på bostadsmarknaden under Carl Bildts borgerliga regering. Jag skulle snarare vilja säga att det på 90-talet blev lättare att göra saker som var på gång redan tidigare, säger Timothy Blackwell.
Hans arkivmaterial visar att stora hyreshöjningar i samband med renoveringar och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter börjande redan på 1970-talet – strax efter de optimistiska miljonprogramsåren.
Timothy Blackwell påpekar att det finns stora likheter mellan 1970-talets renoveringsprocesser och de processer som vi ser idag. Privata investerare och hyresvärdar gjorde stora renoveringar av sina lägenhetshus för att sedan kraftigt höja hyrorna. När de boende sedan inte hade råd att bo kvar omvandlades och såldes lägenheterna i vissa fall som bostadsrätter. En del hyresvärdar struntade i att underhålla byggnaderna och till slut flyttade de boende. Hyresvärden kunde då renovera lägenheterna och sälja dem istället.
– Det var ren spekulation och kom att påverka tusentals människor i storstäderna. En ny lag 1975 bidrog till att stoppa spekulationerna, men ombildningarna fortsatte och under 1980-talet började privatiseringen av allmännyttan att öka kraftigt. Nästan tre procent av det befintliga allmännyttiga beståndet såldes till privata hyresvärdar eller ombildades till bostadsrätter under 1980-talet, berättar Timothy Blackwell.
En faktor som tycks ha drivit på utvecklingen mot privatägda bostäder var de generösa ränteavdragen, som fram till 1990 låg på 50 procent. Bostadssystemet byggde alltså redan då på en hög skuldsättning och de svenska hushållen var under 1970- och -80-talen bland de mest skuldsatta inom OECD-länderna.
– Delvis var det staten som gjorde det här möjligt. Det var så lönsamt att låna pengar till sin bostad under 1970- och 80-talen att man med ränteavdraget till och med fick minusränta. Man fick alltså ”betalt för att bo”, som ekonomerna Bo Sandelin och Bo Södersten en gång formulerade saken.
Förutom skattesubventionerna till privatpersoner ökade räntesubventionerna till byggherrarna kraftigt under 1980-talets finansiella reformer. Räntesubventionerna utgjorde över tio procent av statsbudgeten under större delen av 1980-talet. Bostäder ansågs vara en så bra investering att det ledde till en överetablering. Subventionerna stimulerade byggande i regioner där efterfrågan saknades, vilket ledde till stora problem med många outhyrda lägenheter.
1990-talets bostadspolitik var delvis ett försök att komma tillrätta med problemen – under bankkrisen blev det helt enkelt ohållbart för staten att fortsätta med byggsubventionerna på en så hög nivå. Men nedskärningarna hade också en ideologisk grund. Strax efter den borgerliga valsegern 1991 avskaffade den nya regeringen bostadsdepartementet. Räntesubventionerna för byggherrarna och allmännyttan togs bort i etapper, medan skattesubventionerna för privatpersoner blev kvar om än i sänkt form.
– Samtidigt är det viktigt att påtala att de socialdemokratiskt ledda regeringar som har följt under åren inte har återställt reformerna. Idag utgör skattesubventionerna för privatpersoner tillsammans med ROT-avdraget en stor utgift i statsbudgeten – år 2019 var kostnaden över tre gånger så stor som för bostadsbidragen.
Men det finns ju byggsubventioner även idag?
– Ja, men de är väldigt små i jämförelse, både när det gäller privata och allmännyttiga hyreshus. På 1980-talet utgjorde byggsubventionerna en väsentlig del av statsbudgeten. Det var tiotals miljarder per år som delades ut. Idag råder ingen brist på bostäder, men det råder brist på folk som har råd att bo – framför allt i nyproduktion. Många av de problem som vi ser idag är ett arv från den här tiden, säger Timothy Blackwell.
Läs artikeln
Artikeln Power, production and disorder: The decline of Sweden’s housing industrial complex and the origins of the present housing discontents finns att läsa som "Open Access" på tidskriftens webbplats.

European Urban and Regional Studies:
Power, production and disorder: The decline of Sweden’s housing industrial complex and the origins of the present housing discontents
Nyheter
-
Hyreskontrakt ledde till minskad sysselsättning och lägre arbetsinkomst
2023-05-05
Ett av syftena med det svenska systemet med bruksvärdeshyror är att motverka ekonomisk segregation. En ny studie finner dock att ett hyreskontrakt bidrar till lägre inkomst och lägre deltagande på arbetsmarknaden.
-
Minikonferens fokuserade på gräsrötters roll i städernas klimatomställning
2023-05-04
Den 20 april arrangerade forskningsprojektet "Grassroots Initiatives for Transition (GRIT)" en minikonferens om gräsrotsrörelsers roll i klimatrelaterad stadsomställning.
-
Vilka människor skulle helst vilja flytta till Sverige om de gavs möjligheten?
2023-04-21
Den internationella migrationen ökar stadigt i världen. På hundra år har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett mottagarland för migration. En ny rapport som har getts ut av Delegationen för migrationsstudier (DELMI) visar att 10 miljoner människor från låg- och medelinkomstländer skulle vilja flytta till Sverige om de fick möjlighet.
-
Lars Trägårdh till IBF
2023-04-20
I samarbete med Länsförsäkringars forskningsfond flyttar nu Lars Trägårdh och hans mångåriga projekt om tillit, trygghet och lokalsamhälle till IBF. Förhoppningen är att IBF ska kunna vara med och utveckla denna forskning.
-
Urban Lab på turné
2023-03-16
Urban Lab – som är ett initiativ för kvantitativ forskning kring bostads- och urbanfrågor – har på senare tid rönt uppmärksamhet både i Sverige och i Finland.
-
Forskarskola ska hitta nya vägar för klimatomställning
2023-03-16
Sverige måste öka takten på klimatomställningen för att uppnå målen i Agenda 2030. Under den tiden måste utsläppen av växthusgaser minska dramatiskt. För att klara detta måste samhälls- och transportplaneringen ställas om. Här har forskningen en viktig roll att spela. Tillsammans med flera andra lärosäten är IBF med i den stora satsningen ”Transformering i planeringens gränssnitt” som inriktas på praktiknära forskning inom dessa områden.
-
Ny bok med rätten till bostad i fokus
2023-03-14
Rätten till bostad finns med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och är fastslagen i den svenska grundlagen. Men vad betyder rätten till bostad? Tolkningarna skiljer sig åt – är det ens en rätt som medborgarna kan utkräva av samhället? I tider av bostadsbrist och en ökande hemlöshet är frågorna viktiga att reda ut. IBF:s forskare Bo Bengtsson, Markus Holdo och Emma Holmqvist är redaktörer för en ny antologi som reder ut begreppen, pekar på problemen och kommer med förslag på lösningar.
-
Segregationsforskning med Uppsala kommun i hamn
2022-11-25
Uppsala kommun och IBF har under två år samfinansierat två forskartjänster. Resultatet från samarbetet redovisades på seminariet Segregation – forskningsresultat, tillämpning och forskningssamarbeten.
-
5 miljoner kronor till projekt som ska hjälpa våldsutsatta kvinnor
2022-10-28
Freddie Lymeus, forskare i miljöpsykologi vid IBF, har beviljats 5 miljoner kronor i anslagsmedel från Forte för projektet ”Kraft att gå vidare: En intervention för att stärka kvinnor utsatta för våld i nära relationer”.
-
IBF satsar på samverkan och forskningskommunikation
2022-10-12
Samverkan mellan forskare och aktörer utanför akademin anses allt viktigare. Men det är inte alltid så lätt att mötas. Olika förutsättningar och perspektiv, ekonomiska ramar och inte minst tidsåtgången är saker som kan så i vägen för ett bra samarbete. För att möta dessa utmaningar har IBF anställt en koordinator för samverkan och forskningskommunikation.
-
Forskning om renovräkning blev konstinstallation
2022-10-12
Kan innehållet i en doktorsavhandling användas för att skapa en konstinstallation? Svaret är ja. I ett unikt samarbete tolkar konstnären Afrang Nordlöf Malekian IBF-doktoranden Åse Richards forskning om renovräkning.
-
Energiforskning i kristider
2022-10-12
Det pågående kriget i Ukraina sätter fokus på energiomställningen. Samtidigt har hotet om manuell avstängning av delar av elnätet fått Energimyndigheten att dra igång informationskampanjen "Varje kWh räknas". Detta är dock inte första gången som svenskarna uppmanas att spara på el.
-
Hyresgäströrelsen startade redan för 150 år sedan
2022-10-05
Hyresstrejker och blockader av fastighetsägare. Den tidiga hyresgäströrelsen protesterade kraftigt mot oskäliga bostadsvillkor i början av förra sekelskiftet. Och mycket av deras arbete består än idag, visar historikern Hannes Rolf i en ny bok.
-
Matz Dahlberg ny ledamot i Delmi
2022-09-28
I augusti utsågs Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF, till ny ledamot i Delmis kommitté.
-
Disputation: Christoffer Berg
2022-08-25
Den 7 september disputerar Christoffer Berg med sin sociologiska doktorsavhandling Public Planning, Neoliberal Hybridity and Local Activism in Sundbyberg: Epochal Reconfiguration of Urban Development in Greater Stockholm.
-
Striktare migrationspolitik påverkar migrationen till andra EU-länder
2022-08-16
Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid IBF, har tillsammans med nationalekonomerna Cristina Bratu och Till Nikolka utkommit med en SNS-rapport som visar att skärpta migrationsregler i ett EU-land kan påverka migrationen till andra medlemsländer. Forskarna har specifikt studerat hur Danmarks skärpta regler för familjeåterförening 2002 fick danska medborgare som ville förenas med en partner från ett land utanför EU att istället bosätta sig i Sverige.
-
Kommunal bostadspolitik färgar flyktingmottagande
2022-07-04
Kommuner kan använda sin lokala bostadspolitik för att påverka flyktingmottagandet och i vilken utsträckning som flyktingar bosätter sig i kommunen på lång sikt. Medan vissa kommuner ger flyktingar permanenta bostadskontrakt, ger andra endast tillfälliga kontrakt som försvårar för individen att stanna och etablera sig i kommunen.
-
Strategiskt byggande nödvändigt för att uppnå social blandning
2022-06-16
För att motverka segregation har en strategi från kommunalt håll varit att skapa mer socialt blandade bostadsområden genom att variera upplåtelseformer i nyproduktion. I en studie som har bedrivits i samverkan med Uppsala kommun har forskarna Martin Söderhäll och Andreas Alm Fjellborg undersökt blandningen av upplåtelseformer i bostadsområden med olika socioekonomisk status. De har även studerat om blandningen i sin tur har påverkat den sociala sammansättningen.
-
50 år sedan disputationen: Evert Vedung firades som jubeldoktor
2022-05-30
Evert Vedung, professor emeritus i statskunskap vid IBF, hyllades som jubeldoktor vid doktorspromotionen som hölls i Universitetsaulan den 25 maj. Det innebär att det var 50 år sedan han promoverades efter sin disputation vid Uppsala universitet.
-
Bilder från Bostadsmötet
2022-05-30
IBF:s återkommande populärvetenskapliga konferens Bostadsmötet hölls 11-12 maj i Universitetshuset efter några års uppehåll på grund av pandemin. Temat för Bostadsmötet 2022 var Kunskap, makt och ansvar i samhällsplaneringen och på plats fanns representanter från bland annat intresseorganisationer, kommuner, Regeringskansliet och andra lärosäten.
-
Disputation: Evin Ismail
2022-05-04
Den 2 juni disputerar Evin Ismail med sin sociologiska doktorsavhandling The Antisemitic Origins of Islamist Violence – A Study of the Muslim Brotherhood and the Islamic State.
-
Ny rapport om hur många ukrainska flyktingar som förväntas komma till Sverige
2022-03-24
Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi, vid IBF är en av forskarna bakom en ny studie som presenterades i Delmi-rapporten Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Slutsatsen i rapporten är att cirka tolv miljoner flyktingar från Ukraina förmodas ta sig till EU. Av dessa kan 300 000 komma att söka sig till Sverige, enligt forskarnas beräkningar.
-
Kunskapsöversikt om den svenska hyrespolitiken
2022-03-07
Synen på hyressättningen utgör en ideologisk skiljelinje i svensk politik. Frågan om införande av marknadshyror i nyproduktionen skakade om rejält sommaren 2021 och orsakade till slut en regeringskris. Men vad är bakgrunden till det nuvarande systemet och vad skulle marknadshyror i nyproduktionen innebära i praktiken? Nu kommer rapporten Marknadsmakt och besittningsskydd som ger en bred översikt över hyrespolitiken.
-
Nu öppnar anmälan till Bostadsmötet 2022
2022-02-22
Efter ett uppehåll på grund av pandemin kan vi på IBF nu äntligen välkomna er till ett nytt Bostadsmöte! Bostäder är fortfarande en mycket viktig samhällsfråga, inte minst utifrån ekonomiska och sociala aspekter. Samtidigt utmanas vårt sätt att bo, bygga och planera städer av hotet om en drastisk klimatförändring. Årets Bostadsmöte har temat Kunskap, makt och ansvar i samhällsplaneringen.
-
Dominika Polanska prisas av Miljöpartiet
2022-02-17
Dominika Polanska, forskare i sociologi vid IBF, har utsetts till årets mottagare av priset ur Ulf Bodach Söderströms minnesfond. Priset är instiftat av Miljöpartiets riksdagsgrupp.
-
Brett Christophers ny professor i kulturgeografi
2022-02-02
Brett Christophers har tillträtt som professor i kulturgeografi vid IBF. Närmast kommer han från en professur vid kulturgeografiska institutionen på Uppsala universitet. Han har tidigare varit anställd som forskarassistent under fyra år på IBF.
-
IBF-forskare i Delmi-podden
2021-12-07
IBF:s forskare i statskunskap Kristoffer Jutvik medverkar i senaste avsnittet av en podd som görs av Delmi, Delegationen för migrationsstudier.
-
Mobildata påvisar segregationsmönster
2021-10-25
I studien Daily Mobility Patterns: Reducing or Reproducing Inequalities and Segregation? undersöker kulturgeograferna Lina Hedman, Kati Kadarik, Roger Andersson och John Östh, sociala rörlighetsmönster i två svenska regioner.
-
Systemskiftet på bostadsmarknaden började redan på 1970-talet
2021-10-25
Under 1990-talets bankkris genomförde den moderatledda regeringen en rad bostadspolitiska reformer, som av många har beskrivits som ett systemskifte. Reformerna syftade till att förändra det reglerade och subventionerade bostadssystemet mot ett mer avreglerat och marknadsbaserat system i en nyliberal anda. Vad många inte känner till är att flera av dessa processer inleddes redan på 1970- och 80-talen.
-
Uppsala Fredspris till IBF-doktorand
2021-10-25
IBF:s doktorand i kulturgeografi Åse Richard har utsetts till årets mottagare av Uppsala Fredspris för sin forskning om renovräkning och rätten till bostad.
-
Merve Akdemir Kurfalis uppsats prisad i ”Bengt Turner Award”
2021-10-05
IBF:s gästdoktorand Merve Akdemir Kurfali kom på andra plats i uppsatstävlingen ”Bengt Turner Award” med sin uppsats ”Socio-Spatial Strategies of Syrians in the Housing Area in Turkey”. Tävlingen arrangeras årligen till minne av IBF:s förste prefekt, den framlidne Bengt Turner.
-
Hårdare retorik kring flyktinginvandring och migranters rättigheter
2021-09-16
Hur uttrycker sig våra politiker och hur hänger det ihop med de politiska besluten? I den nyutkomna boken Migrants and Natives – ’Them’ and ’Us’ studerar Kristina Boréus, professor i statskunskap vid IBF, hur politikers retorik i frågan om invandring och flyktingpolitik har förändrats över tid.
-
Stora forskningsanslag till projekt där IBF-forskare medverkar
2021-06-29
IBF:s forskare finns med i tre olika projekt som har beviljats forskningsmedel i forskningsrådet Formas utlysning Samhällsplanering för omställning.
-
Flera IBF-forskare talade på välbesökt konferens om bostaden som mänsklig rättighet
2021-05-24
I april hölls konferensen Mänskliga rättighetsdagarna på tema "Mänskliga Rättigheter – en fråga om var du bor?" i Uppsala, i digitala kanaler på grund av pandemiläget. Uppsala universitet var en av de lokala värdarna och flera av IBF:s forskare inom bostadssociala frågor medverkade både i planeringen och under konferensen.
-
Hyresgästföreningen finansierar forskning om bostadsmarknaden
2021-04-27
IBF och Hyresgästföreningen har ingått ett samverkansavtal där Hyresgästföreningen finansierar en tvåårig postdoktortjänst i nationalekonomi med inriktning mot bostadsmarknadens funktionssätt.
-
Lyckad start för Urban Lab
2021-04-27
Forskningsprogrammet Urban Lab fortsätter att växa. Idag har Urban Lab 36 svenska och internationella forskare knutna till sig och Uppsala kommun har beslutat att fortsätta stödja forskningen ekonomiskt med nio miljoner kronor för åren 2021–23. Forskarnas regelbundna möten med kommunens tjänstemän har också haft positiv inverkan på forskningen.
-
Irene Molina vinnare av Kritikerpriset 2020
2021-03-29
IBF:s professor i kulturgeografi Irene Molina, tilldelades tillsammans med kollegan Carina Listerborn (Malmö universitet) Kritikerpriset vid Arkitekturgalan som gick av stapeln i digitalt format för några veckor sedan.
-
Otrygg bostadssituation driver romer på flykt
2021-02-08
Att bygga eller förbättra sin bostad är en stark drivkraft för romer som rör sig mellan olika länder i Europa. Deras vardag präglas av extremt osäkra boendeförhållanden, rasism och påtvingad nomadism. Det visar en ny studie, som bygger på intervjuer och fältarbeten i Sverige och Rumänien.
-
Disputation: Alexander Kalyukin
2021-02-03
På fredag den 5 februari disputerar Alexander Kalyukin med sin kulturgeografiska doktorsavhandling Everyday life in avant-garde housing estates: A phenomenology of post-Soviet Moscow.
-
IBF ska bli mer klimatvänligt!
2021-01-20
I december 2020 antog IBF:s styrelse en miljöplan som framför allt handlar om att bidra till att motverka den globala uppvärmningen.
-
Barncancer påverkar föräldrarnas ekonomi olika
2021-01-15
Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas ekonomiskt på olika sätt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare.
-
Överdriven rädsla för strålning påverkar bostadspriserna negativt
2020-12-02
I sin nationalekonomiska doktorsavhandling har Fredrik Hansson undersökt i vilken grad rädsla för strålning i inomhusmiljöer är befogad när det gäller barns kognitiva utveckling. Resultaten från hans forskning ger inga bevis som stöder den rädslan, men visar att strålningen ändå påverkar bostadspriserna.
-
Stort intresse för IBF:s webbseminarier
2020-12-02
Under hösten har IBF arrangerat en serie webbsända frukostseminarier för att ersätta det inställda Bostadsmötet. Seminarierna har lockat 150-250 deltagare och det stora intresset gör att IBF nu planerar för att hålla ytterligare en seminarieserie till våren.
-
10 miljoner kronor till forskning om nyanländas situation
2020-11-23
Tre forskare från IBF har blivit beviljade totalt 10 miljoner kronor i forsknings-
anslag från forskningsrådet Formas. -
Bristande samordning försvårar arbetsmarknads- och bostadsintegration
2020-10-26
Sedan 2010 ansvarar staten för att matcha nyanlända mot arbetstillfällen, medan kommunerna ansvarar för boendet för dem som har fått uppehållstillstånd. Samtidigt är det bostadsbrist i 83 procent av Sveriges kommuner, vilket gör det svårt för nyanlända att flytta dit jobben finns.
-
Nytt strategiskt samarbete för forskning om hållbara bostäder och städer
2020-10-14
IBF har ingått ett strategiskt partnerskap med Länsförsäkringars forskningsfond. Målet är att etablera ett långsiktigt samarbete för utbyte av kunskaper och erfarenheter inom hållbar utveckling av städer och boende.
-
Förtätning kan vara både bra och dåligt för hälsan
2020-10-13
Både urbana grönområden och urban förtätning är förknippat med lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Detta till synes förbryllande resultat rapporteras i en ny studie.
-
Ledig tjänst: Postdoktor i nationalekonomi med inriktning på bostadsmarknadens funktionssätt
2020-10-12
I samverkan med Hyresgästföreningen utlyser IBF en tjänst som postdoktor i nationalekonomi. Sista ansökningsdag är 2 november.