Bostadsområdets dricksvatten kan påverka inkomst senare i livet

Med hjälp av avancerad behandling av registerdata har forskarna Mattias Öhman och Linuz Aggeborn kunnat konstatera att högre halter av fluorid i kranvattnet inte påverkar intelligens. Däremot fann de ett visst samband mellan fluoridhalten och inkomstnivå senare i livet.

Det är sedan tidigare känt att en ökad fluoridhalt i dricksvatten förbättrar tandhälsan – samtidigt har det funnits farhågor om en möjlig negativ effekt på kognitiv utveckling hos barn.

– Det vi har undersökt är hur högre fluoridhalter påverkar kognitiv förmåga och inkomst senare i livet. Vi använde svenska registerdata för individer födda mellan 1985 och 1992 tillsammans med statistik över fluoridhalten i dricksvattnet, förklarar Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi vid IBF, som gjort studien tillsammans med Linuz Aggeborn vid statsvetenskapliga institutionen.

Studien baseras på information om fluoridhalterna i Sveriges drygt 1 700 kommunala vattenverk och utnyttjar att fluoridhalterna varierar mellan olika vattenverk och till följd av individers flyttmönster. Forskarna har undersökt kopplingen till tandhälsa och inkomst för både män och kvinnor. För män har även data från mönstringens intelligenstest studerats.

Deras studie är den hittills största inom området och de har fått publikationen godtagen av Journal of Political Economy, en av de främsta tidskrifterna inom nationalekonomi.

– Vid sidan av kopplingen mellan tandhälsa och fluoridhalt undersökte vi även kopplingen till arbetsmarknaden, främst inkomst, berättar Mattias Öhman.

De fann då att de som under uppväxten bodde i områden med högre fluoridhalt tycks vara sysselsatta i något högre utsträckning vid 22-29 års ålder och ha en något högre arbetsinkomst.

– De som främst gynnas av högre fluoridhalt i dricksvattnet är individer som kommer från socioekonomiskt svagare hushåll. En förklaring kan vara att god tandhälsa är positivt på arbetsmarknaden.

Den metod som användes i fluoridstudien ger ett verktyg för att kunna dra slutsatser om hur en viss geografisk bostadsort kan påverka både hälsa och framtida livsvillkor.

– Vi använder nu de erfarenheter vi har fått från denna studie i andra forskningsprojekt. I ett nystartat projekt tittar vi på hur lågexponering av tungmetaller, som kan variera mycket inom olika geografiska områden, påverkar hälsan och det ska bli väldigt intressant att se vilka resultat vi får där, avslutar Mattias Öhman.

Läs artikeln som PDF (Preprint)

Linuz Aggeborn och Mattias Öhman (2020)
”The Effects of Fluoride In The Drinking Water”, Journal of Political Economy.