Gröna städer inte så hållbara som man kan tro

Bostadsområdena Västra hamnen i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm lyfts ofta fram som två av Sveriges mest hållbara bostadsområden, men stämmer det verkligen? I en ny artikel utmanar forskarna Ståle Holgersen och Anna Hult synen på hållbara städer.

Hur mäter vi hållbarhet? När städer eller stadsdelar får utmärkelser för att vara klimatsmarta och ekologiskt hållbara utgår det ofta från mätningar av hur mycket koldioxid stadsdelen släpper ut. IBF:s forskare Ståle Holgersen, docent i kulturgeografi, har kritiskt granskat den här synen på hållbar samhällsbyggnad. Det stora problemet, menar Ståle Holgersen, är att dessa beräkningar av utsläpp inte tar hänsyn till utsläppen som kommer från den konsumtion som invånarna i bostadsområdet eller staden står för.

Malmö, Stockholm och Uppsala är alla exempel på städer som har fått utmärkelser för att vara hållbara och klimatsmarta.

– Det de har gemensamt är att de är relativt rika städer i det globala nord som är helt beroende av att deras konsumtion leder till stora utsläpp på andra ställen i världen. Om vi även skulle väga in klimatfotavtrycket från produktionen som de rika städernas konsumtion leder till förändras hela bilden. Sett till klimatfotavtryck är de inte de rika städerna eller stadsdelarna som är de mest hållbara i världen, då är det slummen utanför Nairobi eller Kairo, poängterar Ståle Holgersen.

I den nya forskningsartikeln, samförfattad med Anna Hult, har Ståle Holgersen studerat bostadsområdet Västra hamnen i Malmö, som ofta lyfts fram som förebild när det gäller hållbarhet. Som grund för artikeln ligger mer än tio års arbete med bland annat fältstudier, textanalys av nyhetsartiklar och dokument från kommunen, samt intervjuer med bland annat byggherrar och miljödirektören i Malmö stad.

Ståle Holgersen brukar använda termen ”green washing” – ett begrepp som beskriver hur ett område framstår som mer klimatsmart än vad det faktiskt är – och det finns flera exempel på detta i just Västra hamnen.

– Det finns fler bilar i Västra hamnen än i till exempel Rosengård, men parkeringshusen är väldigt vackra. En del är täckta med gröna växter, andra med solpaneler, och då hamnar fokus lätt på att det är en byggnad med solpaneler och döljer att under där finns ett parkeringshus, förklarar Ståle Holgersen.

En reflektion som Ståle Holgersen gör över resultaten är att städer och länder ofta räknar på det sätt som är mest fördelaktigt för just dem.

– I Norge, som jag kommer från, vill politiker helst inte räkna med oljesektorn, och i Sverige betonar politikerna snarare ett produktionsbaserat system än ett konsumtionsbaserat, säger han.

Enligt Ståle Holgersen är ett generellt problem med jämförelser av utsläpp och hållbarhet att fokus ofta hamnar på att vara bäst, eller att framställa sig som bättre än vad man är.

– Vi borde i stället se klimatfrågan som den globala fråga det faktiskt är, och då blir mindre viktigt vilka städer som framstår som bäst eller sämst.