Industrialiseringen i 1880-talets Uppsala ökade inte segregationen mellan samhällsklasser

Genom att göra en fallstudie av Uppsala undersöker Martin Söderhäll, postdoktor i ekonomisk historia vid IBF och Jakob Molinder, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen, hur industrialisering och urbanisering påverkade markanvändning och bosättningsmönster i städer på 1800-talet.

Likt många andra svenska städer växte Uppsala kraftigt – folkökningen under perioden 1880–1900 var nästan 50 procent, från omkring 15 000 till 22 000 invånare. Med hjälp av uppgifter från folkräkningar, företagsregister och geografiska informationssystem studerar författarna klassegregation och förändringar i lokaliseringen av affärsverksamheter. Affärer och industrier uppvisade en tydlig koncentration till de centrala delarna av staden, med närhet till transportnav som järnvägsstationen och hamnen. Eftersom dessa verksamheter förblev koncentrerade – samtidigt som de under tidsperioden blev fler – ökade markvärden och hyror i stadens centrala områden.

Under perioden växte stadsdelar upp längre bort från centrum med en relativt hög andel befolkning från lägre samhällsklasser, exempelvis Svartbäcken. Befolkningstillväxten innebar dock ingen dramatiskt tilltagande klassegregation i de äldre delarna av staden. Även om områden som Svartbäcken dominerades av hushåll från lägre samhällsklasser, ökade andelen sådana hushåll i hela staden som en naturlig konsekvens av urbaniseringen. Det innebar att olika samhällsklasser i hög utsträckning levde sida vid sida (frivilligt eller ofrivilligt), och att även mindre städer som Uppsala fick en stadskärna med en hög koncentration av befolkning och företag. Därför pekar resultaten snarare på att klassegregationen totalt sett minskade under perioden när alla samhällsklasser tas med i beräkningen.

– En hypotes är att städerna växte relativt kraftigt från slutet av 1800-talet till dess att bilen och andra transportteknologier hade gjort sitt intåg, utan att det medförde en stor utspridning av befolkningen till olika stadsdelar. Vi behöver dock titta på fler städer under en längre tidsperiod för att närmare belägga om och hur exempelvis moderna transportteknologier och nya stadsplaneringsideal påverkat klassegregation i svenska städer, säger Martin Söderhäll.

Läs artikeln

Artikeln finns att ta del av som "Open Access" på förlagets webbplats:
Did industrialisation lead to segregation in cities of the nineteenth century? The case of Uppsala 1880–1900