Utbildningsnivå avgör vilket område människor bosätter sig i
Sedan 1990-talet har inkomstojämlikheten och den inkomstrelaterade boendesegregationen ökat kraftigt i svenska kommuner. Ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Istället verkar utbildningsnivå vara den faktor som påverkar boendesegregationen mest. Det visar IBF:s nationalekonom Che-Yuan Liang i den nyutkomna rapporten Inkomstojämlikhet och boendesegregation.
Även om inkomstojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv har inkomstskillnaderna ökat i Sverige de senaste trettio åren. Även inkomstskillnaderna mellan olika bostadsområden inom en och samma kommun, det vill säga den inkomstrelaterade boendesegregationen, har ökat.
Che-Yuan Liang, docent och universitetslektor i nationalekonomi vid IBF, har i sin studie använt sig av ett stort datamaterial som omfattar hela den svenska befolkningen med uppgifter om bland annat folkbokföring, inkomstvariabler och andra socioekonomiska variabler.
Den ökade boendesegregationen kan främst förklaras med förändringar i människors inkomster före skatt. Det som fram allt spelar stor roll är att andelen låginkomsttagare har ökat. Under den studerade tidsperioden 1991–2014 har människor med låga bruttoinkomster i högre utsträckning koncentrerats till vissa bostadsområden. Samtidigt har även höginkomsttagarna blivit fler och rikare och även dessa personer tenderar att koncentreras till vissa bostadsområden.
Studien ger inget stöd för att ökade skillnader i individers totala inkomst efter skatt och transfereringar (till exempel föräldrapenning och bostadsbidrag) skulle driva på den ökade boendesegregationen. Det är istället just inkomster före skatt och transfereringar som driver sambanden. Slutsatsen är därför att det saknas stöd för att mer omfördelning genom skatter och bidrag skulle vara avgörande för att minska boendesegregationen.
Che-Yuan Liang påpekar istället att inkomstnivån före skatt hänger ihop med utbildningsnivån och att det är ett tydligt mönster att människor tenderar att bosätta sig i områden där grannarna har liknande utbildningsnivå som de själva. Invånarna i ett visst bostadsområde kan till exempel ha liknande preferenser vad gäller bostadstyper och skolor. En alternativ förklaring är att människor helt enkelt vill interagera med personer som liknar dem själva.
– Ett sätt att bryta den inkomstrelaterade bostadssegregationen är att höja inkomstförmågan för människor med en svag anknytning till arbetsmarknaden. Här kan bland annat olika typer av utbildningsinsatser vara relevanta, säger Che-Yuan Liang.
Rapporten Inkomstojämlikhet och boendesegregation ges ut av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och har rönt stor uppmärksamhet – till viss del för att den nya bostadsministern Märta Stenevi var med och kommenterade rapporten när den lanserades vid ett webbsänt seminarium i mitten av april. Vid seminariet medverkade även Joakim Palme, professor i statskunskap, samt Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna. Seminariet går att se i efterhand på SNS webbplats.
Läs rapporten
Inkomstojämlikhet och boendesegregation
Se webinariet
Bidrar ekonomisk omfördelning till minskad boendesegregation?
Texten bygger på det pressmeddelande som SNS gick ut med i samband med att rapporten lanserades. En kortare version med en annan rubriksättning har tidigare funnits tillgänglig på IBF:s webbplats.