Frågor och svar från chatten

På seminarierna kom också många frågor upp i chatten som inte hanns med under seminarietiden. Här nedan är svar på några av de frågor som kom upp under seminarierna Boendesegregation och social integration och Svensk hyrespolitik under omprövning.

Boendesegregation och social integration: Vad kan politik och planering göra?

Vad går det att säga om införandet av marknadshyror respektive ”social housing” när det gäller effekten på segregation?

Svar: Jag tittar på ojämlikhetens effekter på segregation. Det är således ingen direkt utvärdering av marknadshyror och social housing. Men det jag finner – att preferens för liknande grannar med avseende på förmåga att tjäna inkomst troligtvis är den största orsaken till segregation – indikerar indirekt att regleringar/avsaknad av regleringar på bostadsmarknaden, förmodligen spelar mycket mindre roll för den övergripande segregationen. Människor tycks bry sig mer om vilka grannarna är snarare än bostadskvalitet och kostnad.

Che-Yuan Liang, universitetslektor i nationalekonomi


Sammankopplingen mellan ”utsatta områden”, kriminalitet och segregation verkar vara en förhärskande syn inom politiken och där lösningarna ofta är av repressiv karaktär. Finns det exempel på att detta lyckats och varit hållbart över tid?

Svar: Problembeskrivningarna av bostadsområden med koncentration av fattigdom och sociala problem har över tid presenterats på olika sätt – från att handla om orättvist fördelade resurser till den syn som dominerar idag, där polisens rapportering av brottslighet i områdena har fått stort genomslag. När brottslighet definierar problembeskrivningarna kommer lösningarna att fokusera på att minska brott, och det är kanske det frågeställaren menar med att lösningarna är av repressiv karaktär? Dock är jag inte säker på om särskilt många åtgärder med repressiv karaktär faktiskt har genomförts. Det finns mer övervakning, särskilda ordningsvakter och polisen säger att de jobbar intensivt med olika satsningar. Vissa säger att det är effektivt och andra säger att det leder till att problemen flyttar på sig. Vi vet att den sociala miljön i bostadsområdet och skolan har betydelse för barns framtid, vilket innebär att förhållanden i lokalområdet och skolan får långsiktiga effekter.

Susanne Urban, docent och universitetslektor i sociologi


Finns det några data på att segregationen minskar av blandade upplåtelseformer?

Svar: Att segregationen skulle minska av blandade upplåtelseformer bygger på att hushållen fördelar sig ojämnt över de olika segmenten på bostadsmarknaden (så kallad segmentation). Segmentationen har ökat över tid och framförallt finns en ökad koncentration av låginkomsthushåll (många av dem är idag födda utanför Sverige) i hyresrättssektorn. Om upplåtelseformer blandades skulle denna ojämna fördelning av hushåll över upplåtelseformer få mindre ojämnt uttryck i geografin, det vill säga minska boendesegregationen (se Andersson och Holmqvist 2019). Sambandet mellan en blandning i bebyggelsen och blandning mellan befolkningskategorier är dock inte rakt och enkelt och forskningen finner att både områden med homogen och heterogen bebyggelsestruktur kan ha blandad eller ensidig befolkning (se Musterd och Andersson, 2005). Var olika kategorier bor beror på mer än bara upplåtelseformer. De flesta studier tittar på hur mönstren och sambanden mellan bebyggelse och befolkningsstruktur ser ut, men jag anser att viktigare är att studera förändringen (det vill säga huruvida ökad bebyggelseblandning leder till ökad befolkningsblandning). För att kunna mäta det behöver vi studera om vi i Sverige faktiskt har byggt blandat. I en studie av perioden 1995-2008 fann vi att totala antalet blandade områden ökade, men det fanns också en parallell trend där heterogena områden blev homogena. Ombildning verkar kunna både minska och öka blandningen i bebyggelsen (Bergsten och Holmqvist, 2013). Forskningen visar också att hur blandningen i bebyggelsen genomförs har betydelse för om den leder till befolkningsblandning. Att blanda i någon del av staden eller att blanda i hela staden har stor betydelse för strategins potential att bryta boendesegregation. Att blanda in hyresrätter bland bostadsrätter och ägt boende verkar ge större resultat på befolkningsblandning än att blanda in bostadsrätter i hyresdominerade områden (se Andreas Alm Fjällborg, 2018). I en pågående och ännu opublicerad studie tittar vi på om de områden som gått från att vara homogena i bebyggelsestruktur till heterogena också får en ökad befolkningsblandning och studien tyder på ett positivt samband (framförallt verkar ökad upplåtelseformsblandning leda till ökad blandning i inkomster). Upplåtelseformsblandning verkar dock inte förklara hela förändringen utan andra motiv bakom flyttningar är viktiga, vilket leder in på din andra fråga.

Är det inte viktigare att platsens utbud av samhällsfunktioner utjämnas, såsom skolor och vårdcentraler, samt hur platsen är sammankopplad med omgivande landskap?

Svar: Hur folk väljer att flytta beror på mer än bebyggelsestruktur, och vad gäller boendesegregation skapas den både av att folk flyttar till och flyttar från och undviker vissa bostadsområden (här har de resursstarka hushållen stor betydelse). De flesta städer i Sverige har idag en homogen bebyggelsestruktur, och att bryta upp denna tar tid och det behövs andra kompletterande strategier, som att jämna ut kvalitén mellan områden. Det ska alltså enligt mig inte ses som ett alternativ till blandning utan som en del av blandningsstrategin. Ska boendesegregation minskas behöver vi flera strategier tillsammans, där några kommer verka på kortare sikt andra på längre sikt, några på strukturell nivå andra på individuell nivå, några kommer påverka möjligheten att flytta andra viljan att flytta eller stanna kvar. Om vi bara gör det ena eller det andra finns en risk att vi inte påverkar segregationen alls.

Källor:
Alm Fjällborg, Andreas (2018) Housing tenure and residential mobility in Stockholm 1990-2014.
Andersson & Holmqvist (2019) Grannskapseffekter, politik och planering för minskad segregation
Musterd S, Andersson R. (2005) Housing Mix, Social Mix, and Social Opportunities. Urban Affairs Review, 40(6):761-790.
Bergsten, Z. & Holmqvist, E. 2013, "Possibilities of building a mixed city – evidence from Swedish cities", International journal of housing policy, vol. 13, no. 3, pp. 288-311.

Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi

Svensk hyrespolitik under omprövning. Varför ser hyressättningen i Sverige ut som den gör? Och vad händer nu?

Frågorna nedan är besvarade av Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap:

Finns det någon översikt över hur olika fastighetsägare agerar i avseende på hyresökningarna? Vilka fastighetsägaregrupper höjer hyrorna mer, inom nuvarande bruksvärdessystem?

Svar: Enligt SCB:s mätningar brukar privata fastighetsägare ligga något högre än allmännyttan men skillnaden är inte stor.


Hyresgäster har ju jämförelsevis låga inkomster. Måste inte en grundläggande fråga vara hyror som är rimlig till dessa grupper. Idag har hyrorna halkat upp över detta.

Svar: Det är lätt att hålla med. Boendekostnaderna i hyresrätt har stigit kraftigt under senare år, betydligt mer än konsumentprisindex, medan boendekostnaderna i äganderätt och bostadsrätt har stigit betydligt mindre än konsumentprisindex. Detta beror dock inte på hyressättningssystemet utan på att bostadssubventionerna avvecklats, samtidigt som skattereglerna gynnar äganderätt och bostadsrätt.


Om man som Bo Bengtsson tolkar bruksvärdesystemet som att hyrorna ska spegla en marknad i balans så är det väl uppenbart att systemet misslyckats. Hyresskillnaderna mellan nya och äldre lägenheter skulle inte alls vara lika stora på en marknad i balans.

Många länder har infört fri hyressättning i nyproduktion men inte utvidgat det till hela beståndet. Kan det inte finnas fördelar med att man har en friare och en mer reglerad hyresmarknad vid sidan av varandra?

Svar: Enligt intentionerna ska bruksvärdessystemet alltså: (1) ge ett reellt besittningsskydd, (2) åstadkomma hyresnivåer som inte pressas upp vid bostadsbrist och (3) åstadkomma en hyresstruktur som återspeglar marknadshyror för olika lägenhetstyper på en tänkt marknad i balans. Det tredje målet är svårast att utvärdera eftersom det är att det är svårt att avgöra vilka hyresskillnader mellan nyare och äldre lägenheter som skulle råda på en lokal hyresmarknad i balans, i dag råder ju bostadsbrist! Att svara på det kräver ganska avancerade simuleringar. Detta är en del av vad jag menar att en utredning av hyressättningssystemet borde ägna sig åt, men det ingår alltså inte i direktiven.

Jag påstod ju att övergången från nyproduktion till bestånd är hyrespolitikens tiotusenkronorsfråga. Det som i dag är nyproduktion blir ju förr eller senare en del av beståndet – med andra regler enligt vad som sägs i Januariöverenskommelsen. Jag är osäker på om det finns internationella erfarenheter att dra nytta av just där, det svenska kollektiva förhandlingssystemet saknar ju motsvarighet i andra länder. Det är sant att många länder har en friare och en mera reglerad hyresmarknad vid sidan av varandra, men då ingår den reglerade sektorn vanligen i ett nationellt system för behovsprövad ”social housing”.


Är inte systemet med presumtionshyror till för att stilla den oro som Tomas menar att hyresvärdar känner kring vilken hyra de kommer att få in vid nyproduktion?

Svar: Ja då systemet infördes var syftet att hyran för en nybyggd lägenhet skulle täcka hyresvärdens kostnader, samtidigt som det skulle ge god förutsägbarhet om hyrans utveckling.